Satsningar ska märkas för Uppsalastudenterna

Alla som studerar vet att ekonomin inte går ihop utan extraarbete eller föräldrar som skjuter till pengar. Många studenter kan vittna om hur det blir allt fler studenter som ska konkurrera om lärarens uppmärksamhet. Trots att alla partier skriver under på att högskolan och studenterna är avgörande för att fler jobb ska skapas och för att Sverige ska kunna konkurrera på en global marknad, så blir bristerna i högskolan tydligare. Nu lanserar vi från TCO ett utbildningspolitiskt program med åtgärdsförslag som måste märkas för Uppsalastudenterna omgående.
En välutbildad befolkning är en viktig förutsättning för framgång i den internationella konkurrensen, men också viktigt för att skapa arbeten och tillväxt i alla delar av Sverige. Att många utbildar sig är också viktigt för att vi i Sverige och i Uppsala ska kunna konkurrera med kvalificerade arbeten och kunskaper, inte med låga löner. Men om förbättringar inom högskolan inte görs omgående kommer allt fler dra sig för att börja studera. Låt oss peka på tre områden som kräver uppmärksamhet från våra beslutsfattare.

För det första, studenter måste ha tillräckligt god ekonomi för att kunna koncentrera sig på sina studier, utan oroande tankar om att det blir svårt att betala nästa hyra. Var fjärde student har övervägt att avbryta sina studier på grund av ekonomiska svårigheter. Situationen är ohållbar och den dåliga ekonomin går även ut över studiernas kvalitet. För att skapa trygghet och möjlighet för studenter att fokusera på sina studier krävs ett höjt studiemedel och studenter som har eller skaffar barn måste få en föräldrapenning som det går att överleva på. Om oturen är framme måste även studenter ha möjlighet att precis som förvärvsarbetare deltidssjukskrivas, och nyutexaminerade studenter måste få möjlighet till ersättning från a-kassa, något som idag är omöjligt. Vi kan inte bygga ett kunskapssamhälle om inte våra akademiker förses med en grundläggande trygghet, också under studietiden.
För det andra måste kvaliteten i utbildningarna förbättras. Ett angeläget område är undervisningstiden. När utvecklingen går i en riktning mot allt fler studenter per undervisande lärare och allt mindre lärarledd handledning, riskerar andra försök att utveckla högskolan att bli fruktlösa. Riktmärket bör vara att varje student får minst 15 timmar lärarledd undervisning per vecka.
Den tredje utmaningen är behovet av att förbättra kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Mer praktikinslag i utbildningarna och mer samverkan med arbetsgivare är viktiga sätt att förbättra studenters möjligheter att få jobb och samtidigt förse arbetsgivare med kompetent arbetskraft. All utbildning bör därför vara arbetslivsanknuten och erbjuda studenterna möjlighet till praktik i någon form.
För att vara tydlig, det måste bli tryggare och bättre att vara student i Uppsala. Annars kommer utvecklingen gå i en rakt motsatt riktning mot vad som önskas, vi kommer få färre studenter istället för fler. Enligt OECD ligger Sverige inte bättre än på en delad 11:e plats över andelen personer mellan 25 och 34 år som har en högskoleutbildning. Det är inte tillräckligt bra för ett land som vill vara en ledande kunskapsnation. Genom satsningar på högskolan kan bilden ljusna och fler få möjlighet att förverkliga sina drömmar samtidigt som det kommer företag och samhället i helhet till godo.

Kristina Persdotter,
utbildningspolitisk utredare, TCO