Pengarna räcker inte till inköp av medaljer

Jag har länge gått tyst i denna fråga men mitt samvete förbjuder mig att fortsätta på den vägen. Studentkårens representationspolicy- och budgetkonto måste dras fram i ljuset till allmän beskådan. Att också fortsättningsvis föra debatten i det fördolda vore en skymf, då många av kårens medlemmar är djupt engagerade i frågan.
Uppsala Studentkår fördelar traditionellt sett en ganska ödmjuk summa pengar från budgeten till presidialernas representationskonto, mellan 3000 och 13 000 årligen under 2000-talet. Detta att jämföra med Örebro Studentkår med sina 80 000 kronor till presidiets förfogande. Vi måste fråga oss hur det uppfattas av landets studenter när Uppsala med sina stolta traditioner inte kan mäta sig med en glorifierad bygdehögskola.

Så, betyder det då att Uppsala Studentkår inte representerar så särskilt mycket? Eller är det kanske så att kuratelen på respektive nation bjuder presidiet till den milda grad att någon egen finansiering inte nödgas? Ingendera är jag rädd. Nej, svaret är att det försvinnande lilla kontot för detta ändamål provocerar också den principfastaste presidial till vad vi skulle kunna kalla för kreativ bokföring. Påstår jag att brott begås? Nej, inte alls. Men jag är inte förvånad om en eller två besök från besläktade kårer ute i landet bokförs som personalfika när det i själva verket är just representation.
Dagens summa räcker heller inte till ett rimligt underhåll av insignier och inköp av medaljer, en icke föraktlig del av studentkårens verksamhet. Jag vet att många med mig våndas vid tanken på det förfall som blir alltmer synonymt med kårens regalier, vilket ingalunda är en fråga enkom för nuvarande och framtida förtroendevalda. I dagens läge fodras att presidiet själva skjuter till de medel som krävs för att hålla kårens representabilitet intakt, något som knappast borde tillåtas vara ett kriterium för val av kårens elitskikt. Jag vet dock att så är fallet i dagsläget, hur skulle man annars förklara valen av ordförande de senaste åren?
13 000 är förvisso en politiskt korrekt nivå på representationskontot men det motsvarar inte de faktiska förväntningar som ställs på moderna kårpresidialer i landet Sverige. Time for a change?

Erik Andersson