Debatt: "En båt med hål i behöver inte en till kapten."

Det här är en debattartikel. Alla åsikter är skribentens egna. 

Käre student och medlem i Uppsala studentkår, 

I veckan presenterade “Brutalborgskoalitionen” sitt förslag för Uppsala studentkårs styrning. En charmig skara! Full av kompetens och engagemang. En sak sticker dock ut. De stängda förhandlingarna har mynnat ut i en extra heltidsarvoderad: en kårsekreterare. Kostnaden uppskattas till 250 000 kr. Tvåhundrafemtiotusen kronor. Till mitt stora förtret blev denna budgetpost godkänd på kårens konstituerande fullmäktige under onsdag kväll. Och detta i konflikt med den budget som kårstyrelsen sedan innan hade lagt fram. Låt mig förklara varför det frustrerar mig och så även bör frustrera dig. 

Jag vill illustrera med en maritim metafor. Uppsala studentkår är en båt med många hål. Om man inte lagar dessa hål kommer kåren inte längre finnas. Den kommer ligga långt ner under ytan tillsammans med Jack Dawson och krabban från “Den lilla sjöjungfrun” (lite festligt ändå?). Efter två år i sektion och ett år i kårstyrelse anser jag att kåren har fyra huvudsakliga problem, eller “hål i skrovet“: 

1. Studenterna känner inte ägandeskap av Uppsala studentkår. 
2. Studenterna känner inte ägandeskap av Uppsala studentkår (en gång till!).
3. Vi lever på bidrag som återkommande sänks, till synes utan slut. 
4. Vi går strukturellt med allt från -300 tkr till -500 tkr back varje år. Vilket gärna hade fått vara även hål nummer 5, men det skämtet är passé. 

Till det tillkommer ytterligare “små” hål som ett sönderfallande Norreda torp, stundande tapp av institutioner på samhällsvetenskapliga fakulteten, överarbetade sektioner, och jo, juste: vi verkar konstant tappa inflytande i viktiga universitetsorgan. 

Den sittande kårstyrelsen har lyckats jobba fram en budget där det på pappret står +239 500 kr i det gröna. Som ordförande Calle Per Hendor Jonsson så väl förklarade på fullmäktige är detta en sanning med modifikation. Vi har dolda kostnader som kommer äta överskottet och därför presenterade kårstyrelsen en budget med så pass mycket plus att vi har marginal för väntade kostnader. Dessa pengar äts nu istället upp av en kårsekreterare och de dolda kostnaderna kommer gå direkt in på minuskontot.

Men! Säg att det är värt det. Säg att det är värt det att försöka satsa sig ur det svåra. Kanske behöver vi mer arbetskraft? Någon gång har man väl hört uttrycket “all hands on deck”? Jo men visst. Problemet är bara att ingen i Brutalborgskoalitionen kunde presentera en vettig arbetsbeskrivning av vad denna kårsekreterare ska göra. Det var “samordning” dit och “verksamhetsstöd” hit. Jag är inte emot samordnare! Men vi hade kanske kunnat arvodera en samordnare till 20%? 30%? Det tycker jag verkar rimligare för en post utan arbetsbeskrivning. 

Men här är det verkliga problemet: dessa 250 000 kr hade kunnat gå till satsningar på att laga hålen på båten, ty ibland behöver man virke och inte arbetskraft. Här är en lista med vissa rimliga och andra mindre rimliga förslag: 

1. Satsning på kaféverksamhet i receptionen för studenterna och kårens gynning
2. Mer expansiv kommunikation till studenterna 
3. Ett till öppet hus (tack Sixten Andersson för ett fantastiskt förslag!) 
4. En satsning på sektionernas närhet till studenterna 
5. En renovering av Norreda torp (detta är väl snarare ett måste än ett förslag)
6. En upprustning av kontorsvåningen för att kunna hyra ut fler kontor 
7. Återställning av receptionsvärdarnas löner 
8. Återställning av sektionsordförandes arvodering från 25% till 30% (fick lite feeling!)
9. Investera i en enkel sittningslokal för kårföreningar att anordna sexor
10. Satsa på sektionspecifika STRÅn 
11. Riktade satsningar för att rekrytera studenter på institutioner där vi har tappat eller kommer tappa representation. 
12. En deltidsarvoderad politisk sekreterare 
13. Alkoholstillstånd på kårhuset en dag i veckan..? 
14. Höja partibidragen för att hjälpa med synlighet 

Eller… och häng med mig här… så har man lite marginal i budgeten för oberäkneliga kostnader. Eller ett reformutrymme för kommande presidium. Alla dessa hade på olika sätt hjälpt kåren. Istället har man valt att anställa en extra heltidsarvoderad. En heltidsarvoderad som har förhandlats fram bakom stängda dörrar av ett litet antal personer. En heltidsarvoderad som inte kommer ansvarsutkrävas av fullmäktige. Hela processen med partipolitik, dolda förhandlingar och tydliga partipiskor inom partierna skiner inte direkt av studentdemokrati heller. Men det är en fråga för nästa gång.

Ergoläsare: Uppsala studentkår är en båt med många hål, en båt jag älskar trots hål och brister, men en båt med hål icke desto mindre. I min mening är inte vägen framåt en heltidsarvoderad kårsekreterare. Det är att satsa på verksamhet som ligger nära och påverkar studenterna i verkligheten. För mig är det uppenbart att ett förlegat partisystem ger upphov till odemokratiska beslut som inte sätter studenten först. Det är ett partisystem där partiernas personliga maktambitioner sätts före praktisk studentnytta och kårens välmående. En båt med hål behöver inte en till kapten. Kanske en deltidssarvoderad styrman, men inte en kapten. Främst av allt behöver vi ha virke att laga hålen med. Sätt studenten först. Klart slut. 

Eder ihärdige matros, 
Erik Westerberg Bernmar (UUS).