Studieavgifter – ett hot mot mångfalden

Från höstterminen 2011 har riksdagen beslutat att studenter som kommer från andra länder än de inom EES-samarbetet, ska betala studieavgifter för att studera i Sverige. I slutet av juni kom de första antagningsbeskeden men de studenter som börjar läsa kurser på en högre nivå kommer möta en annorlunda skola när de kliver in i salarna i höst. Mångfalden på den svenska högskolan är hotad av beslutet om studieavgifter. Detta har stött på massiv kritik från flera håll, en kritik som Jusek studerandesektion instämmer i.

Beslutet kommer att få långtgående konsekvenser för det svenska systemet för högre utbildning men även för Sverige som kunskapsnation i sin helhet. Avgifterna kommer främst slå mot tekniska universitet och högskolor, framförallt inom informations- och kommunikationsteknologin. Bara på Kungliga Tekniska Högskolan drabbar det ca 1 500 studenter. Erfarenheter från Danmark visar tydligt att de utländska studenterna minskat kraftigt efter införandet av studieavgifter för studenter utanför EES.

Sverige är inget undantag. Enligt VHS statistik har antalet antagna till masterprogrammen redan under det första året minskat kraftigt. Från 19 nbsp;147 antagna år 2010 till 8 nbsp;075 antagna i år, en minskning motsvarande hela 58 procent. När man sedan tittar på hur många av de antagna som betalat studieavgiften ser det än mer skrämmande ut. Enligt Högskoleverket är det endast 1 nbsp;280 studenter som anser sig kunna eller vilja satsa pengar på en svensk utbildning. Det tycks inte råda något tvivel om att mångfalden inom den högre utbildningen kommer att ta stor skada. nbsp;

Tack vare det upplägg som den svenska högskolan tidigare haft har Sverige fått ett stort försprång gentemot andra länder. De utomeuropeiska studenter som valt att lägga sina studier här har givit och ger oss fortfarande unik kompetens och kontakter med tillväxtländer som Indien och Kina. Detta upplägg har givit oss en kulturell mångfald som är till stor fördel för oss om vi vill förbli och stärka Sverige som kunskapsnation. Genom införandet av studieavgifter har många lärosäten fått svårt att fylla platserna på sina tekniska utbildningar. Den forskning och kompetens som tredjelandsstudenterna bidragit och bidrar med kan visa sig vara en avgörande nbsp; faktor för vår framtid som ledande industriland. Sverige måste även i fortsättningen kunna konkurrera genom forskning och banbrytande teknik. Som kunskapsnation måste vi ha ett brett och öppet utbildningssystem med plats för alla.

Införandet av studieavgifter kommer med stor sannolikhet leda till social snedrekrytering, vilket innebär att enbart de som har råd att betala för sin utbildning kommer få chansen att studera i Sverige. Från officiellt håll har man sagt att detta ska motverkas genom införande av ett stipendiesystem. Jusek studerandesektion anser att stipendiesystemet i dess nuvarande utformning är undermåligt. Till grund för kritiken ligger Verket för högskoleservices tidigare redovisade minskning av antalet utländska sökande till program och kurser, vilket tydligt visar att stipendiesystemet inte fungerar tillfredsställande. nbsp;

I samhällsdebatten hävdar man från officiellt håll att studieavgifter inte kommer införas för svenska studenter då rätten till gratis utbildning är lagstadgad. Vi ställer oss dock frågande till hur länge vi kan förlita oss på dessa löften, då det finns inflytelserika personer som förespråkar studieavgifter för alla. Jusek studerandesektion anser att kostnadsfri utbildning för alla ska vara och förbli en grundsten i kunskapsnationen Sverige, där internationella studenter är en viktig del i den väv som utgör den unika kompetens vi ska konkurrera med.

nbsp;

Jusek studerandesektion

nbsp;