Uppsala studentkårs svårighet: att engagera teknat-studenter
När detta skrivs har valdebatten precis börjat blossa upp angående studentomröstningen på teknat. Vilken information som är relevant när tidningen Ergo publiceras två dagar innan valet är slutfört är såklart svårt att säga. Vi, fyra tidigare studiebevakare på teknat, vill ändå försöka ge vårt perspektiv på valet.
Vi var aktiva under två ganska skilda år. Det ena året var våra arbetsgivare UTN och Uppsala studentkårs presidier osams och mycket smutskastning pågick mellan organisationerna. Det andra året präglades av att försöka läka ihop såren där båda organisationerna gjorde sitt yttersta för att hålla sams. Vi har därför olika åsikter kring hur vi uppfattade att samarbetet fungerade under vår tid. Däremot är vi eniga om att Uppsalas samlade studentröst hade mått bra av UTN som egen kår.
UTN:s verksamhet bygger på att arbeta tillsammans med de lokala krafter som verkar i studieråd och sektioner. Ofta försöker vi verka med universitetet istället för mot detsamma. Som heltidsarvoderade studiebevakare på teknat har vi nbsp; alla sett den otroliga kompetens som byggs upp hos studenterna inom fakulteten. Men tyvärr stannar engagemanget där.
Det är få som vill ge sig in i det polariserade klimat som råder inom Uppsala studentkår centralt. Ibland känns det som att Uppsala studentkårs fullmäktige har blivit ett karriärsteg för framtida yrkespolitiker snarare än ett forum för att ta strategiska beslut kring studiebevakningen. Det är inte en slump att alla vi fortsatte som heltidsarvoderade eller tog oss an tidskrävande ideella uppdrag. Det är inte heller en slump att vi valde bort Uppsala studentkårs organisation, trots ett brinnande intresse för studiebevakning.
Valet handlar för oss om vad man egentligen vill att den centrala studentkåren ska göra. Vill man hellre att kåren ska arbeta politiskt med nationella frågor, så som att debattera lösningar på bostadsfrågan, studiestödet etcetra, så görs det troligen med en starkare röst om företrädarna för studenterna är politiskt aktiva i ett parti med riksdagsambitioner. Vi ser dock två stora nackdelar med detta: Det blir ofta debatter och insändare som för en argumentation som är snarlik den som redan pågår i den politiska diskussionen, så att studentkåren inte lyckas bidra med nya perspektiv. Att många känner sig frustrerade över att kåren som företräder dem för en talan som de inte alls håller med om.
Ska man fokusera på att vara ett stöd för de lokala sektionsföreningarna och driva deras åsikter gentemot universitetet centralt är det bättre om UTN blir egen kår och kan driva detta perspektiv i ett centralt samarbetsorgan. En kår som består av personer med bakgrund i utbildningsutveckling kommer troligtvis inte kunna vara lika aktiv i den politiska nationella debatten när det inte är frågor om direkta missförhållanden där studenter hamnar i kläm (till exempel CSN-frågan för några år sedan). Det är ett pris vi gärna betalar för det lokala engagemangets skull.
För oss är valet enkelt. Vad väljer du?
Viktor Gerdin, Studiesocialt ansvarig, UTN/US 2010/2011
Martin Västermark, Utbildningsansvarig UTN/US 2010/2011
Jonna Holmgren, Studiesocialt ansvarig, UTN/US, 2009/2010
Jonas Nensén, Utbildningsansvarig, UTN/US, 2009/2010
