Privatisering av högre utbildning skapar mer problem än det löser

I korthet innebär det att lärosäten lättare kan ingå i internationella forskningsavtal när de längre inte är förvaltningsmyndigheter och kan även ta emot privata donationer utan några begränsningar. Anställda inom lärosätet går från statlig anställning till privat anställning vilket innebär att lagen om offentlig anställning (LOA) inte längre gäller.

Förslaget kan också kallas vid sitt rätta namn: privatisering av högre utbildning.

Problemet är inte att regeringen använder lärosätenas självständighet som en chimär när finansieringen ändå kommer från anslag via staten eller att nbsp;internationell samverkan kan underlättas utan större monumentala förändringar och att förslaget riskerar studenternas rättsäkerhet när studentinflytandet inte tydligt definieras i förslaget.

Det handlar om högre värden än så. Universitet och högskolor är samhällets framtidsfabriker. Det är en plats där kompetenser utvecklas som ingen idag behöver, en plats för forskning vars tillämpning ännu är okänd. Det är därför viktigt att garantera den från inblandning av externa aktörer oavsett om det är stat eller näringsliv. Högre utbildning tillhör allmänheten och är inte en vara som varken bör säljas eller köpas.

Det är en skrämmande samhällsutveckling när det inte längre är de som ivrar för att utbildning ska vara en handelsvara som måste rättfärdiga sig utan istället dem som försvarar utbildningens plats hos allmänheten. Vad som skett är att högskolor och universitet inte längre ses som demokratiska institutioner fria från kapitalet. Bevisbördan har skiftat i debatten. För en norm behöver aldrig rättfärdigas, det är undantaget som rättfärdigas. Det borde vara Björklund som rättfärdigar privatisering av högre utbildning och hur dess effekter bidrar till en starkare kunskapsnation. Istället har vi idag en situation där vi delvis öppnat upp för studieavgifter och är nu på god väg att privatisera den högre utbildningen. Precis som flera andra europeiska länder. Det är inte längre en norm att högre utbildning tillhör allmänheten.
Vad är det som hindrar Sverige från att helt införa studieavgifter? Ett faktum som underlättas om lärosätena är privata stiftelser. Är det möjligen vår syn på den fria utbildningens roll i en demokrati?

Det är naivt att tro att idéerna om marknadslogik aldrig kommer få permanent fäste i den svenska högskolesektorn. Som om vi vore vaccinerade mot kommersialisering av högskolor när det trots allt nbsp;i snart åtta år har förts en politik i den riktningen.
Studieavgifter för alla studerande är inte en omöjlighet i Sverige. När vi inser den sanningen kan vi lättare se Alliansens högskolepolitik för vad den är och förhoppningsvis utgrunda vilka ideal vi hellre vill se i högskolepolitiken.

Regeringens förslag om en ny organisationsform för lärosäten bör nämligen stoppas - inte enbart på grund av att den underminerar studentinflytandet - utan för att försvara utbildningens plats hos allmännyttan och inte marknaden.

Yasmin Hussein
Förbundsstyrelseledamot i Socialdemokratiska studentförbundet