Gärna alternativa urval – men inte till vilket pris som helst

Karin Wetterberg och Ebba Riberdahl, styrelseledamöter i Uppsala studentkår, har rätt i att högskoleprov och betyg inte alltid är de mest lämpliga urvalskriterierna för antagning till universitetsstudier. Liksom andra lärosäten bör Uppsala universitet överväga alternativa antagningsmetoder när man finner det lämpligt. nbsp;Däremot vänder vi oss mot några av de exempel som Wetterberg och Riberdahl förespråkar. Deras förslag är menade att gynna studentgruppens heterogenitet, men kommer slå hårt ekonomiskt mot både studenter och samhället som helhet.

Att öronmärka platser till förmån för ansökande med arbetslivserfarenhet är särskilt beklämmande. Detta kommer skapa incitament att skjuta upp sina universitetsstudier, och i förlängningen sin examen. Sverige har redan den högsta genomsnittliga examensåldern i hela EU, 29,4 år, vilket också nästan är högst bland alla OECD-länder. De ekonomiska konsekvenserna av detta är värda att ta i beaktning. Enligt bilaga 3 till Långtidsutredningen 2011 förlorar individen 80 000 kronor i livsinkomst för varje år ens examen skjuts upp. Därtill är kostnaden för samhället dubbelt så stor. Att ta hänsyn till arbetslivserfarenhet vid antagning skulle därför slå hårt mot både studenters privatekonomi och Sveriges ekonomi.

Även den nätbaserade juridiska introduktionskurs vid Lunds universitet som nämns som ett gott exempel har tydliga kostnadsproblem. Upplägget är som följer: kursen har platsgaranti och 20 av de studenter som får högsta betyg erbjuds platser på juristprogrammet. På Universitets- och högskolerådets hemsida framgår det dock att så många som 654 personer antogs till denna översiktskurs till rådande vårtermin. Bara lite fler än tre procent av dessa kommer alltså att bli antagna till programmet på detta sätt. Resultatet blir att stora mängder studiestöd åläggs åt studenter som inte kommer fortsätta bedriva studier i ämnet, med följden att deras studieskulder ökar och att CSN:s resurser används ineffektivt.

Det är bra att enskilda universitet kan använda alternativa urvalsmetoder och framöver ser vi gärna att dessa möjligheter utökas. Liksom andra lärosäten har Uppsala universitet mycket att vinna på att göra antagningsprocessen mindre stelbent. Det kan man med fördel göra bland annat genom att hålla intervjuer och göra intelligenstest, som Wetterberg och Riberdahl också föreslår. Däremot bör vi så länge som vi har offentligt finansierade högre studier akta oss för att rekommendera universitet och högskolor att använda sig av antagningsmetoder som orsakar onödiga ekonomiska kostnader.

Pär Nyrén

Vice ordf Moderata Studenter Uppsala

nbsp;