Byggnadsnämnden ska vara opolitisk

I Ergo 3 2016 finns en debattartikel av Freija Carlstén (C), där hon redogör för ett ärende i Uppsalas byggnadsnämnd, där Göteborgs nation ansökte om att få byta ut fönster på sin nationsbyggnad. Hon argumenterar för att Centerpartiet tar sitt ansvar för att genomdriva en miljövänlig politik genom att hon ville bevilja ansökningen, medan de rödgröna istället sviker sina ideal genom att rösta för ett avslag. Jag kommer här inte argumentera för huruvida Byggnadsnämnden gjorde rätt i det enskilda fallet, utan istället för varför hennes sätt att argumentera minst sagt är problematiskt.

Till att börja med kan jag påminna läsaren om att det i Regeringsformens första kapitel, i den första paragrafen stadgas bland annat att ” [d]en offentliga makten utövas under lagarna”. I kapitlets nionde paragraf står det att ”[d]omstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”.

Att Byggnadsnämnden fullgör förvaltningsuppgifter vid tillståndsprövning framgår av JO 2005/06 s 416. Således verkar inte Carlstén ha förstått att hennes uppdrag inte är ett politiskt sådant, utan istället ett juridiskt, där hon ska företräda det allmänna sakligt och opartiskt. Hennes uttalande svartmålar inte bara andra politiska partier när de till skillnad från henne faktiskt verkar förstå sitt uppdrag, utan det hotar också att skada förtroendet för det allmänna. När enskilda skickar in sina ansökningar bör de kunna lita på att frågan prövas efter hur lagarna är utformade, inte utefter vilken politisk åskådning de i Byggnadsnämnden har. När jag läser Carlsténs debattartikel är jag inte så säker på att så är fallet.

Nilsson

nbsp;

SVAR DIREKT: Inte alltid svart eller vitt

Som fritidspolitiker välkomnar jag en debatt. Att anonymt kritisera mig som namngiven person får mig däremot att undra vad Nilsson har att dölja om hen anser sig ha rätt?

Med tanke på det paragrafrytteri avsändaren ägnar sig åt borde personen även känna till att inte alla lagar är så detaljskrivna att de rätt och slätt går att applicera likadant på alla fall. Uppdraget i nämnd handlar därför vid vissa tillfällen om att tolka lagen.

Enligt PBL 2 kap 1 § framgår att både allmänna och enskilda intressen ska beaktas vid beslut om bland annat bygglov. Självklart spelar då nämndledamotens uppfattning och kunskap om situationen roll när denna avvägning görs.

Detta görs objektivt men inbegriper en avvägning mellan vad som är proportionellt rimligt i vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar. I en sådan avvägning är det självklart att politisk ideologi spelar in.

Vid bygglovsärenden görs en lagtolkning utifrån de underlag som presenterats oss i nämnden samt en rekommendation från förvaltningen. Ofta går vi på förvaltningens rekommendation men ibland dyker det upp fall likt Göteborgs fönster då vissa partier anser att förvaltningen har gjort en felaktig prioritering. Beslutet hade alltså kunnat bli annorlunda, men ändå hållit sig inom lagens alla ramar för avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen.

När enskilda skickar in sina ansökningar ska de självklart kunna lita på att frågan prövas efter hur lagarna är utformade. Detta har gjorts och jag anser, genom ett miljömedvetet och företagarvänligt centerpartistiskt filter, att kommunens roll inte är att gå in och detaljstyra till denna grad. Byggnader likt Göteborgs nation, bör ges möjlighet att energieffektivisera på ett för samtiden lämpligt sätt för att kunna kapa en av sina enskilt största utgifter.

Byggnaden har kulturhistoriska värden som till stor del består i att Göteborgs nation kan bedriva sin verksamhet i lokalerna. Därför anser jag att vi behöver se längre och väga det enskilda intresset mot det allmänna - för det allmänna intresset av nationens verksamhets existens och miljöpåverkan.
nbsp;
Freija Carlstén (C) ledamot, plan- och byggnadsnämnden