Vi behöver en social bostadspolitik, inte mindre lägenheter
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Två representanter för Moderata studenter presenterade i Ergo (23/8) nio förslag för att bygga fler och billigare studentbostäder. De beskriver hur den socialdemokratiska bostadspolitiken gjort så att det byggs för lite, för långsamt och för dyrt. Deras föreslagna lösning består i avreglering och minskade krav. Att studenters bostadssituation är ohållbar håller nog alla med om, men lösningarna som presenteras är som bäst tomma slag i luften, och som värst allvarliga försämringar av en redan dålig och ansvarslös bostadspolitik.
"Den statliga bostadspolitiken har gått från att vara aktiv och stark till att… ja, inte längre existera."
För att förstå bilden som Moderata studenter målar upp måste vi åka tillbaka 50 år i tiden, till en tid då staten drev en aktiv bostadspolitik och tog ett ansvar över byggande i Sverige. Där är vi inte längre. Den statliga bostadspolitiken har gått från att vara aktiv och stark till att… ja, inte längre existera. Idag är det marknaden som har det fulla ansvaret över hur det byggs, var det byggs och när det byggs. Bostadsfinansieringen flyttas från staten till hushållen, fastighetsbolagen och bankerna. Byggandet har blivit helt beroende av hushållens ekonomiska efterfrågan istället för det sociala behovet av ett hem. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar har blivit att sälja ut mark till högsta möjliga pris istället för att planera och bygga efter behov. Allmännyttan har reducerats till affärsverksamheter som kommunerna säljer ut på band, renovräkningar sker oförhindrat när det är lönsamt och hyresgästerna får gå med på allt sämre krav. De förslag som nu läggs fram av Moderata studenter är ingenting annat än en fortsättning på de senaste 30 årens ansvarslösa bostadspolitik med mindre lägenheter, sämre tillgänglighet och sänkt standard. När tar det slut? Ska vi studenter tillslut stå där och bo i skjul utan fönster eftersom det är lättare och billigare för fastighetsbolagen och staten?
Nej, det ska vi inte. Istället ska vi värna en aktiv och social bostadspolitik, där bostaden ses som en mänsklig rättighet och inte vilken handelsvara som helst. Även studenter ska ha ett hem under sina studieår, inte bara tak över huvudet. Därför presenterar jag nu nio förslag för en stark, aktiv och social bostadspolitik:
1. Att staten tar ett ökat finansiellt ansvar för att möjliggöra att fler bostäder som unga har råd med byggs.
2. Att kommuner antar anbud på andra grunder än högsta pris, om det innebär fler bostäder som unga kan efterfråga.
3. Att kommuner använder allmännyttan i större utsträckning för att bygga bostäder som unga kan efterfråga.
4. Att bostadsbolag, särskilt de allmännyttiga, upphör ombildningen av sina hyreslägenheter till bostadsrätter så att de hyresrätter som unga har råd att efterfråga bevaras.
5. Att renovering av hyreslägenheter endast får ske vid nödvändiga behov och inte som ett sätt att uppgradera dem till dyra lyxlägenheter.
6. Att kollektivtrafik och cykelbanor byggs ut för att minska behovet av parkeringsplatser i anslutning till bostäder och arbetsplatser.
7. Att bostadsförmedlingar förmedlar kompiskontrakt så att unga kan dela större lägenheter.
8. Att markanvisningsavtal har ett utgångsdatum vid bostadsbrist.
9. Att kommuner ökar sin planberedskap och har en tidsgräns inom vilken bygglov måste handläggas.
Svensk bostadspolitik har stagnerat och stannat av till förmån för marknadskrafter och avregleringar, reformer som Moderata studenter hejat på. Idag ser vi resultatet. Det är dags för Sveriges kommuner, regioner och stat att ta ansvar över bostadspolitiken och återigen driva en aktiv och social bostadspolitik. En politik där människors behov avgör om det byggs mer, inte om fastighetsbolagen känner att de kan göra tillräckligt med vinst. Våra hem är alltför viktiga för det.
Alexander Wilson van Deurs
Ordförande Jagvillhabostad.nu Uppsala
