Regeringsskiftet kommer att medföra avsevärda förändringar
I valmanifestet framhålls att resurstilldelningssystemet ska premiera kvalitet istället för kvantitet. Resurser ska inte i lika stor utsträckning som idag delas ut på grundval av hur många studenter som godkänts. Det ska, enligt alliansen, inte löna sig för högskolorna att erbjuda kurser med låga krav.
Valmanifestet framhåller också att kurserna i högskolan ska hålla akademisk nivå. Man vill göra en bred satsning på att förstärka kvaliteten i den högre utbildningen. Det sägs i klara verba att vår prioritering är således högre kvalitet framför att enbart bygga ut antalet platser.
De bästa forskarmiljöerna ska premieras, och universiteten ges större frihet för att minska den politiska styrningen av forskningsanslagen. Satsningar på forskning, skriver alliansen, är investeringar i framtida välfärd. Härvid lanseras ett nytt mål, när de utlovar att de offentliga anslagen till forskning skall öka till en procent av BNP. Menar de allvar, kan man förvänta sig en avsevärd expansion av forskningsanslagen.
Vidare utlovas att den s k högskolemomsen, en avgift på åtta procent, som tas ut från vissa icke-statliga anslag skall avskaffas, vilket kommer att frigöra ytterligare resurser till forskning.
Alliansen säger sig också vilja pröva att stimulera donationer från privatpersoner och företag till ideella organisationer och forskning, genom att införa avdragsrätt för sådana donationer. Den som donerar till forskning ska alltså få göra skatteavdrag. Snarlika system återfinns särskilt i USA, där ca två procent av BNP årligen doneras, och en stor del går till forskning. Förhoppningen är att filantropin ska blomstra, att Sverige, ska få fler forskningsstiftelser, som Knut och Alice Wallenbergs, Nobelstiftelsen, o s v.
I valmanifestet återfinns även utökade möjligheter för lärare att forska i tjänsten.
En principiellt intressant sak är alliansens tal om att öka universitetens och forskningens frihet. I fyrpartimotionen förespråkade man att de statliga forskningsrådens och forskningsstiftelsernas självständiga ställning skulle säkras genom att ledamöterna inte ska utses av regeringen utan av vetenskapssamhället. I praktiken innebär det att de kommer att väljas av fakulteterna.
Vidare ville man avskaffa regeringens direkta inflytande över högskolestyrelserna. Ordföranden och ledamöter i högskolestyrelserna ska, enligt alliansen, utses av lärosätena själva. Bland ledamöterna ska det finnas allmänföreträdare, som kan komma från politiken, näringslivet eller ha annan kompetens. Rektor ska kunna vara ordförande.
Universiteten har idag egen finansiering bara till ungefär hälften av doktoranderna. Enligt alliansen är detta oacceptabelt, varför man vill inrätta betydligt fler doktorandtjänster med en ekonomi och en trygghet som är jämförbar med de normer som gäller i det omgivande samhället. Tjänsterna bör, skriver alliansen, vara finansierade. Det framhålls också att det behöver skapas fler möjligheter för nydisputerade forskare.
Enligt SCB utgör den statligt finansierade forskningens andel av BNP 0,88 procent. I runda siffror rör det sig om 24,7 miljarder. Menar man allvar med enprocentsmålet kan man förvänta sig en ökning av anslagen med nästan tre miljarder de närmaste åren.
Om inte en oväntad ekonomisk kris välter alliansens planer över ända kan forskningen alltså se fram mot kraftigt ökade anslag. Med största sannolikhet kommer större delen av anslagsökningen att hamna på de s k fakultetsanlagen.
Regeringsförklaringen avges fredag den 6 oktober. I denna presenterar regeringen Reinfeldt riktlinjerna för sin politik. Budgetpropositionen, för 2007, ska läggas senast tio dagar efter det att den nya regeringen tillträtt. Om regeringen inte förmår få ihop en budget så snabbt, gäller att den allra senast måste läggas 15 november.
