Högskoleverket tar KI rejält i örat
Där beskrivs också den normala ärendegången. Anmälningarna remitteras till det berörda universitetet, som får yttra sig, varefter den klagande får yttra sig igen, innan verket kommer till ett beslut. Verket ser helst att den som klagar först har uttömt alla möjligheter att få rättelse lokalt. Och, det betonas, att verket inte är någon domstol. Verket kan bara rekommendera högskolan åtgärder. Men i det fall det riktar kritik mot en högskola förutsätter verket att denna rättar sig efter kritiken.
Bland tillsynsbesluten de senaste åren återfinns en rad principiellt intressanta och viktiga beslut. För bara några veckor sedan fattade verket beslut i ett skuggdoktorandärende.
Karolinska institutet (KI) hade under en längre tid haft en barnläkare från Uganda som skuggdoktorand. En professor vid KI hade förespeglat honom att han skulle få möjlighet att doktorera vid KI. Först skulle han genomgå en prövoperiod, varefter han skulle antas till forskarutbildningen.
Prövoperioden förlängdes vid flera tillfällen. När skuggdoktoranden ställde frågor om antagningen som hade förutskickats svarade professorn att arbetet i projektet var viktigare än formell registrering. Sedan han hade arbetat i forskningsgruppen i 18 månader erbjöds han en tjänst som laboratorieassistent, vilket han ej var intresserad av. Någon antagning kom aldrig till stånd.
Skuggdoktoranden arbetade varje dag i labbet från kl 800 till 1 700, och ibland även långt in på kvällen; men han fick ingen ersättning alls för sitt arbete under två månader år 2003, därefter fick han 3 500 kronor per månad i fyra månader, följt av 7 000 per månad i åtta månader. Varefter han ställdes helt utan ingen ersättning i fyra månader. Dessutom, enligt anmälan, publicerades hans forskningsresultat utan att hans namn angavs som författare till det arbete han hade utfört.
KI:s svar är minst sagt tveksamt. KI hävdar, genom professorn, att skuggdoktoranden erbjudits arbeta halvtid, på labbet, för att lära sig svenska och inhämta en del baskunskaper. Det utförda arbetet var rutinarbete, och ledde inte till några publikationer.
Dessa utsagor framstår egendomliga, inte minst mot bakgrund av att professorn i tjänsten i olika intyg hävdat att helt andra förhållanden rådde. I ett intyg sägs, att den ugandiska barnläkaren var inbjuden till Enheten för pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap vid Huddinge universitetssjukhus för en tre månaders inledande forskarutbildning som kan leda fram till registrering för licentiatexamen.
I ett annat intyg skriver professorn, att ugandiern var i Sverige för att genomgå en forskarutbildning för att ta medicine doktorsexamen. I en skrivelse intygas att han bedrivit forskningsstudier vid Barnklinikens forskningslaboratorium ... håller nu på att avsluta sitt forskningsprojekt och sammanställa sina resultat.
Högskoleverket är utomordentligt kritiskt i sin bedömning. Verket konstaterar, att det inte finns några lagliga möjligheter att ha en informell prövotid som doktorand, och att det uppstår stora rättsförluster. Antagningen bör, förespråkar verket, vara öppen med tydliga regler och konkurrens.
Skuggdoktoranden har velat doktorera men han har inte blivit hänvisad till att göra sin ansökan i föreskriven ordning. Istället har han erbjudits arbete i ett forskningslaboratorium. Han har aldrig fått tillfälle att ansöka om antagning hos en behörig beslutsfattare inom KI. Prövotiden han hänvisats till har inget stöd i regelverket. Följaktligen har han inte kunnat åtnjuta den rättssäkerhet som reglerna om tillträde och genomförande av forskarutbildning skall garantera. KI, som ytterst ansvarigt för reglernas efterlevnad måste kritiseras för detta.
KI anmodas att senast 19 december inkomma med en redovisning av vilka åtgärder KI har vidtagit eller avser att vidta. Högskoleverket tar alltså KI rejält i örat.
