Fel att begränsa konkurrensen vid antagning
Högskoleverket riktade skarp kritik mot Karolinska institutet och anmodade det att redovisa vilka åtgärder man vidtagit eller avsåg att vidta med anledning av kritiken. KI har valt att i huvudsak förneka kritiken. Att den afrikanske läkaren arbetade på svältlön i 18 månader i ett laboratorium beror enligt KI på beklagliga missförstånd. Han har inte alls varit provantagen. Resultaten han producerade i laboratoriet, vilka publicerades av andra, kan inte heller kvalificera honom för medförfattarskap.
Verket kritiserar nu, i ett nytt beslut i ärendet, antagningsprocessen vid KI. Den som önskar bli doktorand vid KI får rådet att ta kontakt med en forskare inom det område som man är intresserad av. Information om pågående projekt ges bland annat via KI:s hemsidor, i samband med undervisning inom grundutbildningarna, på sjukhusen, samt via forskningsförberedande kurser.
För att antas till forskarutbildning krävs, utöver grundläggande behörighet, att den blivande doktoranden har en individuell studieplan med information om projektplan, kurser som doktoranden skall deltaga i, handledning, samt finansiering. Beslutet om antagning är delegerat till prefekten.
Högskoleverket riktar skarp kritik mot detta system. Det erinrar om att från den 1 januari 2007 så är högskolan skyldig att genom annonsering (eller på annat motsvarande sätt) informera om lediga forskarutbildningsplatser. Verket framhäver att det antagningsförfarande som KI använder kan begränsa konkurrensen och gör att sökande utifrån inte får samma möjligheter som studenterna från det egna lärosätet.
Verket utgår från att KI nu anpassar sitt antagningsförfarande till de nya reglerna i högskoleförordningen, samt att om den afrikanske läkaren i framtiden i vederbörlig ordning ansöker om att bli antagen till utbildningen, kommer hans ansökan att behandlas på ett lagenligt sätt.
Beslutet kommer med all säkerhet att få konsekvenser även för hur Uppsala universitet hanterar antagningen av nya doktorander. Vid vissa fakulteter tillämpas nämligen en snarlik ordning.
Uppsala universitet fick också nyligen kritik med anledning av en kinesisk student som hade lockats hit med falska förespeglingar. Studenten fann på en hemsida en annons som utlovade doktorandplatser vid institutionen för bioorganisk kemi, sökte och sattes på ett stipendium för att labba.
Någon antagning blev det dock ej. Istället fick han beskedet att man vid bioorganisk kemi blev antagen först när man publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidsskrifter. Krav som normalt motsvarar en halv avhandling.
När fakulteten äntligen (efter två decennier ) började göra något åt situationen vid bioorganisk kemi, och satte stopp för det systematiska utnyttjandet av skuggdoktorander, kom den kinesiske studenten i kläm.
Uppsala universitet skiljer sig dock på ett fördelaktigt sätt från KI. Vid KI har man hållit den felande professorn bakom ryggen och hävdar att doktoranden råkat illa ut på grund av högst osannolika missförstånd. Uppsala universitet har däremot riktat skarp kritik mot den ansvariga professorn.
Härförleden när beslutet kom sände universitetsförvaltningen omedelbart ut ett pressmeddelande med rubriken universitetet fördömer system med skuggdoktorander. I detta kan man läsa att Uppsala universitet anser att teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har handlat kraftfullt då den blev uppmärksammad på problemen. Högskoleverket finner sålunda inga skäl att vidta ytterligare åtgärder.
Universitetet konstaterar också att den berörda professorn har brutit mot universitetets och fakultetens regelverk, och tar avstånd från hans handlande. Så långt är det väl skött. Men hittills har ingen ställts till ansvar.
Doktorander som avviker från sina individuella studieplaner riskerar att få resurserna indragna. Handledare som medvetet sätter sig över reglerna år efter år drabbas däremot på sin höjd av att rektor och dekanus tittar lite snett på dem.
