Självständighet på de svagas bekostnad
I december presenterades den så kallade Autonomiutredningen, Självständiga lärosäten, SOU 2008:104. Den lägger fram förslag som skall göra universiteten mer självständiga i förhållande till staten. Förslagen framstår som revolutionära. Dagens Högskolelag och Högskoleförordning föreslås avskaffas, för att ersättas av en Lag om självständiga lärosäten.
Avsikten är att universiteten ska bli från staten oberoende juridiska personer. De ska kunna ingå avtal, äga egendom, engagera sig i studentbostäder, och planera långsiktigt på ett annat sätt än idag, då de är beroende av den årliga statliga budgetcykeln.
Statsfinansieringen ska bestå men regleringsbreven, som idag bestämmer hur anslagen ska disponeras, upphör. Istället skall staten ingå fleråriga avtal med högskolorna.
Aktierna i Akademiska Hus AB föreslås överföras från staten till ett holdingbolag, som ska ägas gemensamt av lärosätena, och avkastningen användas på det sätt som ägarna finner lämpligt. Ett förslag som sannolikt kommer att mottas med avsevärd entusiasm.
Enligt utredningen ska universiteten upphöra att vara myndigheter. Detta är emellertid något av en chimär. De självständiga lärosätena kommer att vara underställda Förvaltningslagen, Tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip, meddelarskydd (förbud att efterforska journalisters källor) ska råda, Högskoleverket ska utöva tillsyn, till och med Arkivförordningen ska fortsätta gälla. Det handlar således närmast om att inrätta en akademisk myndighetsform.
Universiteten ses som korporationer, som består av studenter, lärare och övriga anställda. Kollegiala val blir centrala. Lärosätenas styrelser ska utses av regeringen, men nomineringsrätten tillkommer fakultetskollegierna. En majoritet ska bestå av folk som inte är verksamma vid lärosätet. Lärarrepresentanterna väljs kollegialt av lärarna, studentrepresentanterna av studenterna. Rektor ska anställas av styrelsen. Lärare och studenter ska höras vid anställning av rektor.
Denna konstruktion kommer säkert att bli föremål för en intensiv debatt. Det är högst tveksamt om en rektor som inte valts, som inte fått mandat, av lärare och studenter kan ha någon framgång.
När det gäller doktorandfrågor återfinns de viktigaste paragraferna i dagens högskoleförordning även i Lagen om självständiga lärosäten. Rätten att byta handledare kvarstår, liksom de hårda kraven på förfarandet vid indragning av handledning och andra resurser från doktorander.
I dag är fakultetsnämnderna reglerade i författning och har myndighetsansvaret för forskarutbildningen. I lagförslaget talas om kollegiala organ. I praktiken kommer fakultetsnämnderna med stor sannolikhet att bli kvar, om än något försvagade när de får sin myndighet från universitetsstyrelsen istället för från regering och riksdag.
Något som sannolikt kommer att utlösa en hård kritik är den totala avregleringen av lärosätenas tjänstestruktur. I dag är tillsättningen av professorer, lektorer, och forskarassistenter noggrant reglerad i författningen. Sakkunnigförfaranden är legio. Utredningen föreslår att lärosätena ska få göra som de vill. Besluten ska inte ens kunna överklagas.
Dessvärre underskattar utredaren tendenserna till maktmissbruk och nepotism. Yngre forskare kommer att göra stora rättsförluster. Den som är, eller har varit, misshaglig för de lokala makthavarna kan komma att ligga illa till. I dag har vi ett läge med bristande rörlighet, Autonomiutredningen talar om en tendens till inavel vid svenska universitet. Den tilltänkta avregleringen skulle sannolikt förstärka denna tendens.
Ytterligare en sak som förbigås med tystnad är att sakkunnigförfaranden är ett viktigt instrument för utvärdering. Sakkunnigutlåtandena är en viktig institutionaliserad utvärdering av forskningen. Det är i dessa som det sätts betyg på avhandlingar. Går anställningsbeslut inte att överklaga är risken stor att besluten blir usla.
Utredningen präglas av att den försöker lägga förslag som kan få ett brett parlamentariskt stöd, som blir bestående över tid. Det är säkert klokt. Det framstår som orimligt att varje regering ska lägga om forskningspolitiken. Autonomiutredningen kommer att remissbehandlas under våren. Förslag till riksdagsbeslut kan väntas tidigast hösten 2009.
