Den akademiska arbetsmiljöns empiri
Universitetets kvalitets- och utvärderingsenhets undersökning av hur doktoranderna uppfattar forskarutbildningen vid Uppsala universitet är intressant läsning. Rapporterna erbjuder systematiska jämförelser mellan fakulteter och institutioner. Frågebatteriet är utformat så att både det som är bra och det som är dåligt kommer fram. Svarsfrekvensen är tillräckligt stor för att man inte ska kunna vifta bort resultaten. Fast somliga hoppas sannolikt att de snabbt glöms.
Rapporten för teknisk-naturvetenskaplighet är utomordentligt lönande om man går in i tabellverket. Det visar sig att var femte doktorand vid fakulteten genomgått sin grundutbildning vid något utländskt lärosäte. En större andel än vid någon annan fakultet. I detta avseende är fakulteten den klart mest internationella.
Det är också den fakultet som har det bästa finansieringsläget, 79 procent av doktoranderna hade doktorandtjänst vårterminen 2008. Vid historisk-filosofisk och medicinsk fakultet hade endast 44 procent doktorandtjänst.
När det gäller den psykosociala miljön ger förvisso 23 procent uttryck för missnöje med förhållandena på institutionen. Men motsvarande tal är högre för historisk-filosofisk (28), och språkvetenskaplig (28) fakultet. Mest nöjda är juristerna, 63 procent uppger att de är mer än nöjda eller mycket nöjda.
Doktoranderna vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet är de som har mest kontakt med sina handledare. Praktiskt taget hälften (49 procent) träffar sin handledare minst en gång i veckan. Även medicinare och farmaceuter ligger högt, cirka en tredjedel har kontakt med handledaren varje vecka.
En tydlig majoritet av doktoranderna vid fakulteten anser att handledningen fungerat bra det senaste året. Men när det kommer till frågan om brister i handledningen varit till hinder i forskningsarbetet uppger 35 procent att så varit fallet.
Går man in på institutionsnivå kommer en rad intressanta saker fram. När det gäller den psykosociala miljön, får materialkemi, informationsteknologi, fysik och materialvetenskap, fysikalisk och analytisk kemi, cell- och molekylärbiologi, höga betyg.
Samtidigt sticker några institutioner ut för att doktoranderna finner den psykosociala miljön dålig. Hela 75 procent av matematikerna ger låga betyg. 35 procent av dem uppger sig vara mycket missnöjda med miljön. Vid geovetenskaper uppger 37 procent att de är missnöjda med den psykosociala miljön. Institutionen för biokemi och organisk kemi får också ett lågt värde: 35 procent missnöjda.
En intressant sak är att medan en stor del av geologidoktoranderna (22 procent) är mycket missnöjda med den psykosociala miljön i doktorandgruppen på institutionen så är däremot ingen av matematikerna mycket missnöjd med miljön i doktorandgruppen. Tvärtom är 60 procent av matematikerna mer än nöjda
I fråga om möjligheterna till informella samtal om forskning med seniora forskare ligger institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi i topp, följt av materialkemi. Sämst framstår möjligheterna inom geovetenskaper.
När det gäller frågan om brister i den psykosociala arbetsmiljön varit till hinder i avhandlingsarbetet framträder några institutioner på ett mindre smickrande sätt: 41 procent av geovetarna, 40 procent av matematikerna, och 32 procent av doktoranderna i ekologi och evolution upplevde arbetsmiljön på institutionen som ett hinder.
En extremt hög andel vid ekologi och evolution uppfattade brister i handledningen som ett hinder i avhandlingsarbetet, hela 69 procent. Andra institutioner där en stor del av doktoranderna uppfattade brister i handledningen som ett hinder är cell- och molekylärbiologi (47), teknikvetenskaper (45), och geovetenskaper (41).
Mest inspirerande handledning ges uppenbarligen vid materialkemi. Hela 70 procent av doktoranderna där uppgav att de var mycket nöjda med handledarens förmåga att ge fortsatt inspiration till fortsatt arbete efter ett handledningstillfälle.
Rapporten ger en utmärkt spegelbild av doktorandernas uppfattning om fakultetens forskarutbildning. Vissa institutioner framstår som mycket goda studiemiljöer. Vid andra är det alldeles uppenbart att det finns problem. Det ankommer på fakultetsnämnden att ta tag i dessa på ett adekvat sätt. Det är en ytterst krävande och grannlaga uppgift
