Snedrekrytering börjar i skolan
Högskoleverket har i en alldeles färsk rapport granskat vad som i dagligt tal kallas ‘snedrekrytering’ till forskarutbildningen. Per Gillström på verkets analysavdelning har räknat på nyantagna doktoranders föräldrars utbildning och resultaten är ungefär som kan förväntas. Studenter som har disputerade föräldrar går oftare vidare och doktorerar än andra.
I genomsnitt går 6 procent av studenterna vidare till forskarutbildning efter grundexamen. Men bland dem som har forskarutbildade föräldrar är andelen betydligt högre, 16 procent. Dessa skillnader kan delvis förklaras av att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barnens studieval och möjligheter att kunna göra olika val redan på grundskole- och gymnasienivå, vilket leder till att barn till högutbildade i större utsträckning tidigt väljer utbildningar som leder till forskarutbildning vid övergången till högskolan.
Men denna skiktning inom grundutbildningen är inte hela förklaringen till skillnaden i påbörjad forskarutbildning. Även då man granskar varje examen för sig är det vanligare att barn till högutbildade föräldrar fortsätter till forskarutbildning än barn till lågutbildade föräldrar.
Som väntat är de som mest sällan börjar doktorera de med lågutbildade föräldrar, som inte genomgått gymnasium. De utgjorde 12 procent av studenterna, men endast 3.7 procent av dem gick vidare till att doktorera. De med forskarutbildade föräldrar utgjorde 3 procent av studenterna men hela 16 procent av dem blev doktorander.
Forskarutbildningen är dock inte något slutet skrå för disputerade och deras avkommor. I absoluta tal utgjorde de med forskarutbildade föräldrar endast 8 procent av dem som börjat doktorera. De från gruppen med lägst utbildade föräldrar utgjorde 7 procent. Den största gruppen, drygt hälften, 51 procent, hade föräldrar som genomgått postgymnasial utbildning, som hade läst på universitet men inte doktorerat. Den näst största kategorin, 25 procent, utgjordes av dem vars föräldrar hade gymnasial utbildning nbsp; men inte läst på universitet.
Det visade sig också finnas en tydlig snedrekrytering med avseende på kön. Visserligen antogs praktiskt taget lika många kvinnor till forskarutbildning som män. Men andelen kvinnor som avlade examina inom grundutbildning, 123 049, var mycket högre än antalet män 74 791. Således gick endast knappt 5 procent av de kvinnliga studenterna vidare till forskarutbildning medan drygt 8 nbsp; procent av männen gjorde det.
En del av förklaringen ligger sannolikt i att många kvinnor gick utbildningar som inte för vidare till forskarutbildning. Men tendensen återfinns även bland dem som hade forskarutbildade föräldrar, 18 procent av männen respektive 15 procent av kvinnorna fortsatte till forskarutbildningen.
När det gäller övergången från grund- till forskarutbildning finns också en tydlig snedrekrytering. Här gör Gillström ett nedslag i biologin: av dem som hade avlagt magisterexamen i biologi gick hela 45 procent vidare till forskarutbildningen, men kontrollerade man för föräldrarnas utbildning visade det sig att 56 procent av dem med forskarutbildade föräldrar gick vidare men endast 40 procent av dem vars föräldrar inte hade gymnasial utbildning.
Några djuplodande förklaringar erbjuds ej. Tänkbara förklaringar som ges är att uppväxt i en akademisk miljö med forskarutbildade föräldrar medför högre ambitioner, för att nå lika långt som sina föräldrar behöver barn till forskarutbildade doktorera medan barn med annan bakgrund nöjer sig med en lägre examen.
Att föräldrarna utgör förebilder är också en tänkbar förklaring, att doktorera är inget främmande eller ovanligt. Steget till att börja doktorera är mindre än för andra. En annan tänkbar förklaring är att barn till forskarutbildade har bättre tillgång till information om forskarutbildningen. Studieprestationer kan vara en annan faktor. Det är möjligt, skriver Gillström, att de är högpresterande och därigenom meriterar sig till forskarutbildning.
Men den reella möjligheten att börja forskarutbildning är inte något som ges vid ett enskilt tillfälle, snarare är det resultatet av en process som pågår hela vägen från grundskolan. Föräldrars utbildningsnivå går knappast att ändra. Vill man göra något åt saken hänger det alltså ytterst på skolan.
