Läge för utfasning
I maj presenterade universitetet en utredning om hur utbildningsbidragen kan fasas ut till förmån för doktorandtjänster. Utredningen har tillkommit på den nya rektorn Eva Åkessons initiativ. Utbildningsbidragen har blivit alltmer otidsenliga eftersom de inte ger några rättigheter i socialförsäkringssystemen, varför en rad lärosäten på egen hand valt att avskaffa dem.
Universiteten i Lund, Göteborg, Umeå och Linköping, samt Chalmers och KTH, har beslutat att avskaffa utbildningsbidragen. Vid de mindre högskolorna har de knappt förekommit. Istället har doktoranderna haft doktorandtjänst från första dagen.
Vid Uppsala universitet har man valt att begränsa användningen av bidrag. De kan legalt användas i två år, varefter doktoranden ska förordnas på doktorandtjänst återstående två år. Sedan ett beslut 2010 gäller i Uppsala högst ett år på bidrag följt av tre på tjänst.
Utredningen granskar kostnaden för att omvandla återstående bidrag till tjänster. Det visar sig att vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna utgör bidragen 2.75 procent av kostnaderna för forskning och forskarutbildning. Inom medicinsk-farmaceutisk fakultet är motsvarande tal 2 procent. Och, vid teknisk-naturvetenskaplig 1.77 procent. Kostnaden för att omvandla samtliga bidrag skattas av utredningen till 38 miljoner. Det motsvarar ungefär 8 promille av universitetets omsättning.
Att avskaffa bidragen skulle ge en rad fördelar. Först och främst skulle det locka de mest studiebegåvade studenterna att välja forskarbanan. Rekryteringen skulle breddas, eftersom många begåvade studenter som idag väljer bort forskarutbildning skulle se den som ett lockande alternativ.
Enligt utredningen finns även potentiella nackdelar. Ökade kostnader kan medföra att färre antas. Kostnadsökningen kan leda till att potentiella handledare som idag finansierar doktorander med externa medel istället väljer att rekrytera på postdoktoral nivå. Det finns risk att ”små miljöer” utarmas. Minskad volym publikationer kan ha en negativ inverkan i den nationella resurstilldelningsmodellen.
Nackdelarna framstår som artefakter. En något minskad antagning skulle medföra en väsenligt bättre arbetsmarknad för nydisputerade. Fler postdoktorala befattningar måste rimligen uppfattas som en fördel snarare än en nackdel. Bättre postdoktorala möjligheter står högt på de flesta doktoranders önskelista.
Att stödja små miljöer genom usla villkor för doktoranderna vore oförvarligt. Att det skulle minska Uppsala universitets konkurrenskraft i den nationella resurstilldelningen är rent nys. De ledande universiteten har beslutat avskaffa utbildningsbidragen. Att behålla bidragen vore närmast illojal konkurrens från Uppsala universitets sida.
Utredningen är nu på remiss till fakulteterna. Sista svarsdatum är 3 september. Beslut väntas i oktober. Mycket talar för att utbildningsbidragen fasas ut de närmaste åren. Det är på tiden. Doktoranderna utför faktiskt mer än hälften av forskningen vid Uppsala universitet.
