Nackdel för mångfalden
Förhoppningar om att kunna kommersialisera forskningsresultat har oavsett regeringens färg blivit allt mer framträdande i svensk politik. Universiteten ska helst i skön förening med näringslivet ploppa ut uppfinningar som gör succé på världsmarknaden. Det aktuella förslaget att privatisera universitet i stiftelseform inspireras av sådana tankegångar.
Mot den bakgrunden är utvecklingen i Danmark intressant. Redan 2002 lade man om politiken under parollen, ‘Fra tanke til faktura’. Programmet innehöll managerialism (toppstyrning), resurskoncentration, och storsatsning på samarbete med industrin. En avhandling av Birgitte Gorm Hansen vid Köpenhamns handelshögskola har granskat hur programmet påverkat forskarna och forskningen. Resultatet är både förvånande och nedslående.
Hansen studerar framgångsrika forskare inom nanovetenskap och syntetisk biologi. Det visar sig att de forskare som klarat sig bäst är de, tvärtemot vad politikerna åstundat, som nördigt koncentrerat sig på att odla sitt akademiska intresse och dessutom hört till en större akademisk miljö.
De kännetecknas av att de undvikit anslag som skulle urholkat deras akademiska profil och intressen, att de utvecklat entreprenörsrollen till den grad att de kunnat utnyttja industriella intressen till sin egen fördel, och att de hört till större forskarkollektiv som kunnat balansera resurserna för att motverka skiftningarna i de politiska och industriella intressena.
Däremot har det gått sämre för dem som hela tiden kortsiktigt jagat pengar i takt med de politiska signalerna. De tenderar att misslyckas med att meritera sig tillräckligt för att kunna driva sin forskning vidare.
Hansen liknar från-tanke-till-faktura-politiken vid ett kraftigt bekämpningsmedel som DDT. Den har slagit ut mångfalden som grott i undervegetationen. Vissa fält har helt torkat ut, för att inte säga utrotats. Samtidigt har vissa forskare lyckats bli resistenta mot de politiska vindarna, och fått desto mer utrymme. Metaforiskt liknas de vid ”invasive species” som tar över ett habitat och slår ut alla andra.
Styrningen i från-tanke-till faktura-politiken, säger en forskare, är av sådan art, att om politiken fått råda på 1800-talet när man ville öka människans rörlighet så skulle den lett till att man utvecklade en större häst snarare än att uppfinna förbränningsmotorn.
Enligt Hansen, vilar från-tanke-till-faktura-politiken på ett felaktigt antagande, att forskarna befinner sig i ett elfenbenstorn och saknar kontakt med verkligheten utanför detta, och tar till sin uppgift att få ut dem ur tornet. Antagandet är helt felaktigt, och ohistoriskt: forskarna har alltid varit en del av samhället och verkat i samspel med olika intressen utanför akademin.
Uppenbart är att den politiska styrningen av forskningen i Danmark varit kontraproduktiv. Den framstår som ett misslyckande. Det har inte blivit fler patent, inte blivit någon nämnvärd kommersialisering av forskningsresultat. Snarare hotar politiken att slå ut mångfalden i grundforskningen. Forskning som kunnat bli banbrytande kommer inte till stånd. Tendensen finns även i Sverige. Allt mer resurser har koncentrerats till vissa etablerade forskare, till nackdel för mångfalden.
