Välskriven och överraskande med sylvass dialog
INGENMANSLAND
Regi: Danis Tanovic
Filmstaden
Den forne krigsfotografen och dokumentärfilmaren Danis Tanovics spelfilmsdebut har vunnit idel erkännanden för sitt manus och är nominerad till en Oscar för bästa utländska film. Mycket riktigt är filmen utomordenligt välskriven med en överraskande och sylvass dialog.
Den inledande situationen är ordentligt tillspetsad, men detaljrikedomen griper tag och räddar filmen från det forcerat allegoriska. Manusförfattaren och regissörens Tanovics otvetydiga förtrogenhet med ämne och omgivning bistår med åtskillig trovärdighet. Den satiriska vreden går inte heller att ta miste på.
Medan befälhavare på bägge sidor ber FN:s fredsbevarande styrkor om hjälp blir samarbete nödvändigt för soldaterna i skyttegraven. Ett samarbete som i ett mer konventionellt hoppingivande drama skulle leda samförstånd. Någon sådan försoning står inte att finna i denna djupt svarta satir. Till skillnad från de flesta andra humorbestänkta krigsskildringar så är här de kvicka vändningarna mellan humor och allvar aldrig på bekostnad av en kännbart blodig verklighet.
Åtminstone tills de fredsbevarande styrkorna anländer med mediedrevet i släptåg och filmen tappar lite av sin nerv. Media, och därmed hela västvärldens handlingsförlamade åskådarmentalitet, är kanske ett för stort mål för filmen. Här har skildringen av relationerna mellan media och politiker fått lite väl tydliga konturer. Detta gör dock inte filmens kritik mindre angelägen.
Frågan är om inte filmens främsta styrka ändå ligger utanför det genomarbetade manuset. Ett subtilt kameraarbete ramar in tid och plats och åstadkommer en förhöjd känsla av närvaro och natur. Det är ett sinnligt bildberättande som ger resonans åt de grymheter som utspelar sig.
