Vinnande återblickar
Regissören Danny Boyle slog igenom stort 1996 med filmen Trainspotting. Därefter har han gjort ett flertal filmer med ganska hög profil som till exempel A Life Less Ordinary, The Beach och Sunshine men inte alls fått samma uppmärksamhet som nu med den nya filmen Slumdog Millionaire. Redan innan den svenska premiären har den fått mängder av priser och uppskattning världen över.
Filmen handlar om 18-årige Jamal Malik som ställer upp i den indiska motsvarigheten till Vem vill bli miljonär?. På plats i heta stolen har han sitt livs flyt, alla frågor som han får kan han hitta svaret på i någon viktig händelse tidigare i livet. Att han, en enkel pojke från slummen, kan svara rätt på alla frågor får programmets ledning och polisen att tro att han fuskar. Han grips av polisen och får vid ett hårdhänt förhör förklara sig. I förhöret berättar han sitt livs historia i form av återblickar.
Det är en fin historia om ett svårt liv i slummen som vi får ta del av i de korta återblickarna. Moderns död. Broderns svek. Kärleken till barndomsvännen Latika. De brottstycken som vi får se ur Jamals liv är alla var för sig mycket starka, men de ger inte en fullständig bild. Att man bara får se scener som är livsavgörande och aldrig det mer vardagliga är ett stort problem. Man skulle önska att filmen någon gång kunde landa och låta berättelsen om Jamal gro i oss åskådare. Men istället skyndar filmen vidare mot andra fragment ur hans liv.
Det är ingen tvekan att Slumdog Millionaire trots allt är en bra film. Men den skulle kunna bli så mycket bättre om inte Danny Boyle varit så besatt av formidén som ligger till grund för filmen.
