Bottennapp i Beck
De senaste årens filmer om Martin Beck har fungerat utmärkt som underhållning när de gått som serie på tv. De filmer i serien som fått biopremiär har varit marginellt bättre. Svenska kriminalfilmer har under senare år översvämmat biorepertoaren, dvd-utgivning och tv-tablåer. Alltför ofta berättas i dessa filmer ungefär samma historier och ofta saknas någon större uppfinningsrikedom.
Svenska kriminalfilmer som Beck eller Wallander har sedan de inte längre baseras på böcker känts ganska urvattnade. Den nya Beck-filmen Beck - I stormens öga bekräftar bara den allmänna idétorkan hos filmskaparna. Den här gången handlar det om internationell terrorism, vilket inte alls passar in i konceptet Beck. Martin Beck har blivit en bifigur medan Gunvald Larsson har tagit över taktpinnen.
Jag brukar tycka att Beck-filmerna är underhållande och jag gillar verkligen sättet som Beck med kollegor löser fallen. Jag gillar alla turer fram och tillbaka, Gunvalds hårdkokthet och spelet mellan Beck och Gunvald. Men här finns inte mycket av det.
Den här filmen är istället för att vara en klassisk Beck-film snarare mer lik filmerna om Johan Falk (tex Noll tolerans och Den tredje vågen) och det är enligt min mening inte ett steg i positiv riktning. Nya Beck-filmen är en actionfilm, lite som en dålig kopia av Die Hard, med Gunvald som hjälte. Filmen rör sig hela tiden mellan Gunvalds personliga engagemang i fallet och den större frågan om hotet mot allmänheten som terroristerna utgör. I dessa avseenden har inte filmen mycket av intresse att berätta och det blir inte heller särskilt spännande. Man har förflyttat Beck till ett område där han helt enkelt inte hör hemma.
Samtidigt som det här kanske är den mest påkostade Beck-filmen under de senaste åren så är det en av de absolut sämsta under Peter Habers tid som Martin Beck. Det är bara att hoppas på bättring till nästa film och att man då jobbar enligt devisen ju enklare historia desto bättre.
