Unga bra på att växla tonläge
Forskaren och före detta gymnasieläraren Theres Bellander har studerat sex gymnasieungdomars dagliga användning av tal, skrift och interaktionsmedier under en vanlig vecka i deras liv. Observationerna gäller såväl informell som formell interaktion med både vuxna och jämnåriga. Genom att välja en pojke och en flicka från vardera en skola i stadsmiljö, en skola i förortsmiljö och en skola i landsortsmiljö, ville hon kunna jämföra likheter och olikheter.
– Jag var ute efter att få en helhetsbild av ungdomarnas vardag, vilka de pratar med och vilket språk de använder, samt hur duktiga de är på att växla mellan olika sätt att kommunicera. För att fånga det muntliga så videofilmades samtalen.
Studien undersöker ungdomarnas dagliga interaktion med andra utifrån en sociolingvistisk teori och en verksamhetsbaserad sådan. Theres Bellander har tittat på vilka verksamheter ungdomarna deltar i, i skolan och på fritiden, och såväl den muntliga som den skriftliga kommunikationen har studerats. Telefonsamtal ingår tillsammans med vanliga möten i den muntliga interaktionen. I den skriftliga ingår inlägg på olika mötesplatser på internet, i bloggar och i chattrum, samt mejl och sms.
– Ungdomar idag har vuxit upp med fler och delvis andra interaktionsmöjligheter än äldre generationer. Olika former av interaktionsteknik är integrerad i deras vardag och de flesta tar den troligtvis för given.
I avhandlingen finns tre olika perspektiv: verksamhetsperspektivet, det tekniska perspektivet och individperspektivet.
– Tidigare forskning har främst fokuserat på teknikperspektivet, men jag tror att man måste kombinera de tre perspektiven för att få en helhetsbild.
Det finns en oro hos äldre generationer att språket ska gå förlorat genom att de som växer upp idag använder sig av chatt- eller sms-språk, där stavning och grammatik inte är så viktigt, berättar Theres Bellander. Men studien visar att oron är obefogad. Snarare verkar ungdomar som vuxit upp med den nya tekniken behärska fler sätt att kommunicera, fler roller. Hon exemplifierar genom att berätta om Gustav. Bland annat beskrivs han som pojke, tonåring, svensk och med medelklassbakgrund. I samtal med klasskamrater är han en ”cool” kille, i chattrummet en tuff person som låtsas ointresserad av skolarbetet, i en novell skriven i skolan är han omtänksam och reflekterande, på fritiden är han en rappare som känner sig uppgiven, i sms till flickvännen uttrycker han sig formellt och på jobbet är han en vuxen, professionell försäljare.
– Han är väldigt bra på att växla språk – det är generellt så bland unga. En ny kunskap läggs till en gammal, snarare än att något tas bort. Det var heller inga direkta skillnader mellan ungdomarna beroende på om de kom från landet, stan eller förorten.
Däremot är Theres Bellander noga med att påpeka att det krävs träning för att behärska olika genrer.
– Bara för att man skriver mycket på facebook blir man inte automatiskt bra på att skriva jobbansökningar eller cv:n.
Enligt studien och föregående enkätundersökning använder ungdomar sociala medier för att hålla kontakten med de kompisar de träffar i skolan och på fritiden, även om de också håller kontakt med till exempel kusiner och folk de träffat på sommarlägret shy;– alltså människor de först träffat i verkligheten. Det är inte så att unga enbart sitter framför datorn, de sociala medierna fungerar istället ofta som ett komplement till den vanliga interaktionen med andra. Med studien hoppas Theres Bellander kunna förmedla en bild av hur det faktiskt ser ut bland ungdomar idag.
– Det skiljer sig en hel del från när jag själv gick i gymnasiet. Numera umgås man med kompisarna i skolan, för att sedan fortsätta kontakten när man kommer hem. Det är självklart inte bara positivt att man är nåbar hela tiden – att man aldrig stänger av, men jag tror att de sociala medierna fått alla, inte bara ungdomar, att kommunicera mer – och det är positivt.
Theres Bellander försvarar sin avhandling ”Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier” den 10 december.
