Med försoning och rättvisa som vapen
Hur många av oss önskar inte att vi hade lösningen på världens alla konflikter? Kristine Höglund ägnar större delen av sin arbetstid åt att forska om just detta. Med sin forskning vill hon bidra till att öka kunskapen om hur konflikter kan hanteras på ett fredligt sätt, hur våld kan förebyggas och hur konsekvenserna av konflikter kan lindras.
– Ett av mina huvudsakliga projekt handlar om kopplingen mellan demokratisering och våld i Afrika, speciellt det som vi kallar för valrelaterat våld. Det vi är intresserade av är att förstå varför vissa politiska val blir våldsamma och varför vissa inte blir det. Ett annat projekt som jag jobbar med har att göra med orsakerna till fred och där har vi också ett Afrika-fokus. Det som har intresserat oss då är att delar av södra Afrika har undsluppit väpnad konflikt efter självständigheten, medan många andra länder i Afrika inte har det, berättar Kristine Höglund.
Utöver detta har hon även ett projekt som handlar om övergångsrättvisa, rättvisa och försoningsfrågor i Sri lanka och ytterligare ett nbsp; som har att göra med fredsbyggande i en urban kontext.
Här i Sverige är vi sedan länge invanda med det demokratiska styrelseskicket. Demokratins era kan emellertid ses som ett undantag i förhållande till de auktoritära styrelseskick har dominerat större delen av vår tids moderna historia. Demokrati är med andra ord ingenting man bör ta för givet. Ett demokratiskt styrelseskick behöver inte heller nödvändigtvis innebära ett stabilt styrelseskick, enligt Kristine Höglund.
– Det finns inte bara en typ av fred. Väldigt många auktoritära samhällen har också fred, säger hon.
Det är många faktorer som spelar en avgörande roll när det gäller fredsbyggandet och demokratiseringen av ett samhälle. Enligt Kristine Höglund hänger mycket på hur landets historia har sett ut. Är den kantad av konflikter och maktmissbruk är det inte helt lätt att skapa den tillit som utgör kittet för demokratin. Försoning och rättvisa är ofta av särskild vikt för att ett konstruktivt fredsbyggande ska vara möjligt. Även om man på pappret har åstadkommit fred och demokrati kan det alltså skilja sig en hel del från hur verkligheten ser ut. Extra kritiska situationer kan dessutom uppstå om man försöker kombinera fredsbyggande och demokratibyggande på samma gång. Dessutom är det inte alla former av demokrati som passar för alla länder. Olika samhällen har olika förutsättningar.
Bland annat menar Kristine Höglund att det finns ett samband mellan majoritetsval – som medför att minoriteter utesluts – och våldsamheter, vilket har att göra med att en större andel av befolkningen exkluderas från makt.
– Detta gäller särskilt om det är stora etniska grupper som är exkluderade från politisk makt och där det finns stora ekonomiska skillnader. I Afrika är politisk makt ofta också nyckeln till ekonomisk makt. I många länder där man har haft ett auktoritärt förflutet och ett politiskt förtryck så finns inte heller de normer om icke-våld som vi mer eller mindre tar för givet i ett land som Sverige. Det verkar även finnas ett samband mellan vilken typ av politiska institutioner man har och hur väl demokratin fungerar. Många av de här staterna har svaga institutioner, i vissa fall finns kanske inte ens en fungerande stat, säger Kristine Höglund.
Insatser från omvärlden är ofta av betydande karaktär vid fredsförhandlingar i konfliktdrabbade områden, men det är inte alltid som dessa är helt problemfria heller. När vapenvila trädde i kraft efter inbördeskriget i Sri lanka följde en period av fredsbyggande insatser. Norge genomförde bland annat en stor medlingsinsats i försök att förbättra situationen men insatsen misslyckades och nya strider eskalerade i ett fruktansvärt blodigt krig, berättar Kristine Höglund.
– Det är en konflikt som har berört mig väldig mycket. Jag har rest till Sri lanka i samband med ett av våra lokala projekt och jag har själv varit i situationer där folk har blivit mördade. Men nu är kriget slut och det finns äntligen en politisk öppning. Som forskare följer man de här länderna genom hopp och förtvivlan. Just nu ser det lite ljusare ut för Sri lanka än vad det har gjort under en lång tid.
