Utmanar den sekulära normen

Kunde man på samhällsnivå hitta argument i politiska debatter som alla kunde enas kring så vore det förstås fantastiskt, menar Teresa Callewaert, präst och nydisputerad forskare i teologi.
– Men vid det här laget är kanske vår värld så pluralistisk att den typen av argument inte existerar. Vi måste istället jobba med att bättre förstå varandras världsåskådningar och argument, säger hon.
I sin avhandling Theologies Speak of Justice: A Study of Islamic and Christian Social Ethics, som lades fram i maj, tar Teresa Callewaert avstamp i det faktum att religiösa perspektiv och åsikter – vårt pluralistiska samhällsklimat till trots – ofta inte ges plats i västerländsk politisk debatt.
– Det finns en stark sekulär normativitet i vårt offentliga samtal där man tenderar att avfärda vissa uppfattningar med motiveringen att ”de är religiösa”, som att det vore ett rimligt argument. Vissa tror att det som är sekulärt är neutralt, men det är en väldigt västerländsk föreställning. Alla människors värderingar och åsikter kommer någonstans ifrån och det går inte att rationellt motivera att vissa röster inte ska få höras. Har man en väldigt strikt sekulär hållning så kan det leda till förtryck och diskriminering av religiösa personer, säger hon.

Avhandlingen är en jämförande studie av muslimsk och kristen socialetik, med fokus på sex samtida religiösa tänkare – tre muslimska och tre kristna (se faktaruta) – nbsp; och hur dessa resonerar kring och behandlar tre problemområden/frågor: (1) Vad är ett rättvist samhälle? (2) Vilken roll har religion i det offentliga samtalet? Och (3) hur bör man tolka deras religiösa tradition?
– Jag diskutera vad man, med hjälp av de här tänkarna, kan säga om de här tre frågorna idag. Om deras argument är rimliga och om de tillför något konstruktivt till dagens samhällsdebatt, säger Teresa Callewaert.
Att avfärda religiösa argument och därmed utestänga vissa grupper från den politiska debatten är destruktivt för den demokratiska processen i ett samhälle, kommer Teresa Callewaert fram till.
– Förutom att det är odemokratiskt går man dessutom miste om de religiösa rösternas bidrag till debatten, både i form av andra människors perspektiv och genom att man kan upptäcka nya ingångar i hur man tar sig an vissa frågor. När man resonerar innanför en religiös tradition med de begrepp, kategorier och metoder som dessa tillhandahåller så får man syn på de här ingångarna. Det kan till exempel gälla att man ur ett religiöst perspektiv kan ha ett helt annat sätt att se på frågan om rättvisa, vilket kan vara en viktig åsikt i ett offentligt samtal som det vore synd att tysta.
Teresa Callewaert säger att de tänkare hon har studerat i mångt och mycket är överens om att även personer med extrema religiösa åsikter och bokstavstroende måste få ta plats i det offentliga samtalet.
– De menar att det är bättre att de här personerna får komma till tals så att deras åsikter kan bemötas på ett konstruktivt sätt snarare än att man avfärdar det som sekterism och tvingar dem under jord där åsikterna grasserar. Det kan leda till att de här grupperna skapar en självbild i vilken de är förföljda och förtryckta. Den här frågan är jätteviktig att diskutera idag.
Till syvende och sist menar Teresa Callewaert att det handlar om att man inte bör utgå ifrån att religiösa människor ska lära sig att uttrycka sig och resonera på ett annat sätt, utan att i den offentliga debatten bli bättre på att tillåta, förstå och bemöta argument filtrerade genom en annan livsåskådning än den man själv har.
– Vi kanske alla behöver lära oss att bygga upp gemensamma språk och bilder för att prata om rättvisa i vårt gemensamma samhälle.