Ny forskning visar på effektivare behandling för utmattningssyndrom
I sin doktorsavhandling gör Jakob Clason van de Leur en pilotstudie för en ny behandlingsmetod för utmattning. Med flera års erfarenhet av att jobba kliniskt har han upplevt att behandlingsmetoderna är för omfattande och ospecifika. Den nya behandlingen utgår från så kallad inlärningsteori och har fokus på meningsfullhet, snarare än återhämtning. Behandlingen pågick online under 12 veckor och patienterna fick följa moduler med olika material och hemuppgifter, samt chatta med psykolog och några individuella besök.
Vad är det för typ av aktiviteter man gör?
– Vi jobbar ganska mycket med att hantera ångest, rädsla och stress som uppstår på vägen. Hur kan jag göra förändringar på vägen? Mycket att släppa på kontroll, våga göra misstag, visa sig sårbar och be om hjälp. Behandlingen handlar till stor del om att utmana sig själv för att komma i kontakt med det som är viktigt över tid. Det används olika typer av exponeringsövningar för att möta och hantera stress, snarare än att tänka att nu måste jag vila, vara försiktig och tänka på min återhämtning.
Behandlingsmetoden med återhämtning som fokus utgår från en mekanisk syn på människan, vilket psykologen anser är fel. Han menar att begrepp såsom stress och utmattning har förståtts ur ett för snävt perspektiv, med mycket fokus på den fysiologiska responsen. Vid utmattning antas resurserna vara slut och systemet ses som överbelastat. Därmed har lösningen antagits vara att man ska återställa någon form av förbrukade resurser och vila upp sig för att bli frisk. Denna behandlingsmetod har varit allmänt accepterad men är inte evidensbaserad. Istället ser han utmattning som en följd av att inte vara i kontakt med det som är meningsfullt för en själv. Han lyfter fram att det inte handlar om hur mycket man gör, men vad och motivationen bakom.
Doktorsavhandlingen inkluderade flera behandlingar, varav en standardbehandling som pågick under sex månader. Pilotstudien visade att den nya behandlingsmetoden är en lika bra behandlingsmetod som standardbehandlingen.
Vad kunde ni se från pilotstudien?
– Den ledde till ganska stora förbättringar i symptom och arbetsåtergång, men under en kortare period med en fjärdedel av de kliniska resurserna och personal. Det vi har sett är att när vi förändrar våra behandlingar och gör dem mer fokuserade, då hänger även symptomförbättringen med.
Jakob Clason van de Leur uttrycker även att patienterna har varit väldigt nöjda med behandlingen och har uppskattat den, vilket är väsentligt för att gå vidare med större studier.
“Det finns studier som visar att om man har en negativ inställning till stress och ser det som något farligt så kommer man också få starkare fysiologiska stresspåslag.”
Utöver behandlingen för utmattning ger denna avhandling ett annat perspektiv på stress. Det är ett begrepp som har förståtts ur ett förenklat sätt utifrån en stimulus-respons modell. Det finns vissa yttre belastningar och då antas individen bli stressad. Då förbises interaktionen mellan individ och miljö, med tanken att vissa saker hände vilket gjorde personen utmattad. Så enkelt är det inte, menar psykologen. Det finns en subjektiv upplevelse av stress och är i relation till individens mål och värderingar. Dessutom påverkar ens synsätt på stress.
– Det finns studier som visar att om man har en negativ inställning till stress och ser det som något farligt så kommer man också få starkare fysiologiska stresspåslag. Så om vi börjar se stress på det sättet och tänker att det är något som vi ska undvika, då ökar också risken att vi blir stressade.
Detta är något som Jakob Clason van de Leur menar kan ske med den nuvarande behandlingen, då fokuset på symptomen ökar. Det kan även ligga en stress i att alltid försöka agera rätt och vara hälsosam, så blir det en viss hälsostress.
Vilka riskfaktorer finns det för att bli utmattad?
– En riskfaktor verkar vara att vara perfektionistiskt lagd. En perfektionist handlar om att ställa väldigt höga krav på sig själv och att efterleva dem trots att det leder till negativa konsekvenser. Man drivs mycket av rädslan för att misslyckas och inte leva upp till sina egna eller andras förväntningar.
Andra riskfaktorer som tas upp är prestationsbaserad självkänsla, mycket externa krav och att man inte är i kontakt med sina värderingar. Detta för att man då är mer trolig att bete sig efter regelstyrda beteenden och upplevda förväntningar från samhället. Genom att hitta sin egen mening är man inte lika styrd av dessa andra förväntningar och blir då mindre stressad.
För att förebygga långvarig stress och utmattning uttrycker Jakob Clason van de Leur att man borde kritiskt granska de kraven man sätter upp för sig själv och ifrågasätta varifrån dessa förväntningar kommer. Är det du själv som ställer kraven eller kommer de från familj, vänner eller sociala medier? Han nämner även att många idag är mer stressade för att det finns en mängd olika krav, som ofta är motstridiga, på hur man ska leva som kan göra det svårt att orientera sig.
Vid stressiga tillfällen uttrycker Jakob Clason van de Leur att man borde reflektera över varför man känner sig stressad och vilka känslor som det grundar sig i, men även att man ska undvika att fastna i upplevelsen. Alla kommer vara stressade i perioder och det är helt normalt.
– Vissa saker är viktiga för oss. Om jag är jättestressad inför en tenta så är det för att jag kan misslyckas på tentan, för det här betyder någonting för mig. Man ska vara stressad inför det, sen finns det såklart olika nivåer. Men målet är aldrig att jag ska ta bort eller begränsa mängden stress i mitt liv för att det är skadligt, utan det gäller att göra saker som engagerande och viktiga för en själv.
