Bostadsbidrag för studenter
Artikeln publicerades först i Ergo september 2015. Texten uppdaterades senast januari 2020.
Bostäder, bostäder, bostäder – detta övermäktiga och eviga problem i studentuppsala. Att det finns alldeles för få har väl ingen missat, men de som har haft turen att knipa en lya har också ofta haft oturen att bli varse hur ohemult höga hyrorna kan vara. Ett korridorsrum utan egna matlagningsmöjligheter har inte sällan en hyra på över 3 000 kronor och en nybyggd lite större studentlägenhet kan ibland komma upp i en femsiffrig dito. För en student som inte har någon annan inkomst än studielån och –bidrag sväljer ofta hyran lejonparten av månadens budget. Men det måste inte vara så.
Bostadsbidrag är något som kan underlätta vardagen för studenter med mager spargris, men som många helt har missat att man kan söka. Kanske för att tanken på att över huvud taget växelverka med Försäkringskassan är ungefär lika upphetsande som att se färg torka (för att inte tala om att man har fått nog av byråkrati, ansökningsprocesser och ifyllnad av blanketter när man söker till universitetet och ansöker om studielån). Men att ansöka om bostadsbidrag är enklare än många tror och det finns många tusenlappar att spara för den som göre sig besvär. Följ bara Ergos enkla guide för att bli en fullfjädrad bostadsbidragssökare
Vilka studenter kan söka bostadsbidrag?
Studenter mellan 18-28 år har möjlighet att ansöka om bostadsbidrag. Har du lyckan att sitta på ett förstahandskontrakt är saken biff, men bor du i andra hand, som många studenter gör, så måste fastighetsägaren ha godkänt andrahandsuthyrningen. Det vill säga, det räcker inte med ett avtal mellan dig och personen som har förstahandskontraktet.
Studenter som är inneboende hos någon annan har tyvärr inte rätt till bostadsbidrag, såvida du inte är inneboende student med barn, då gäller samma regler som för alla barnfamiljer – det är då barnets ålder istället för din som spelar roll och vem som är vårdnadshavare. Som förälder har du dock inte rätt till hela bostadsbidraget om du inte har eget boende, utan den del som kallas ”särskilt bidrag för hemmavarande barn”.
Personer som kommer till Sverige från ett annat land, inom eller utanför EU, enbart för att studera anses dessvärre inte som bosatta i landet och har därför inte heller rätt till bosättningsbaserade förmåner.
Hur söker man bostadsbidrag?
Enklast gör du det via Försäkringskassans hemsida, då behöver du e-legitimation eller bank-ID. Du kan också skriva ut en blankett från Försäkringskassans hemsida och skicka ansökan via snigelpost. Det du behöver förbereda är att ta fram och skanna in eller fota ditt hyreskontrakt och din senaste hyresspecifikation (hyresräkning) samt möjlighet att räkna ut hushållets förväntade årsinkomst. Du kan som längst ansöka om bostadsbidrag för ett år framöver, men kan skicka in ansökan när som helst under året. Högst en månad ska det ta för Försäkringskassan att handlägga ansökan och du kommer – förutsatt att din ansökan blir godkänd – att få ut bidraget den 27e varje månad.
Hur mycket pengar kan man få?
Hur stort bostadsbidrag du har möjlighet att få grundas på flera faktorer som du får fylla i vid din ansökan: hushållets sammansättning (alltså, hur många som bor i din lägenhet eller i ditt rum), samtliga inkomster för hushållet (till exempel lön för eventuella sidojobb, skattefria stipendier och studiebidrag. Observera att det endast är bidragsdelen som räknas som inkomst, inte lånet. Fullständig lista över vilka inkomster som ska tas med i beräkningen finns i faktarutan längst ner), bostadskostnad och bostadsyta.
Exempel: Om du som student mellan 18-28 år bor ensam i ett korridorsrum på 25 kvadratmeter som kostar 3 000 kronor i månaden och du inte har några andra inkomster under året än studiestödet (alltså CSN-bidraget på ca 3 300 kronor i månaden) kan du få 900 kronor per månad i bostadsbidrag, det vill säga, nästan en tredjedel av din totala hyra.
Om du vill se efter hur högt bostadsbidrag du har rätt till kan du göra det på ”kassakollen” på Försäkringskassans hemsida. Maxbeloppet som någon kan få är 1 300 kronor i månaden.
Bra att känna till
Hur mycket bostadsbidrag du har rätt till beräknas årsvis. Det innebär att du måste uppge preliminära inkomstuppgifter för hela det år du har tänkt ansöka om bostadsbidrag, oavsett om du ansöker i början eller slutet av året. Vill du till exempel ansöka om bostadsbidrag för den här vårterminen måste du uppge din inkomst för hela 2020, det vill säga det studiebidrag du får under vår- och höstterminen, lön från eventuella extraknäck och sommarjobb, framtida sidoinkomster och det studiebidrag du kommer få fram till årsskiftet.
Bostadsbidraget räknas ut efter preliminära uppgifter, om de sedan inte stämmer vid slutet av året justeras ditt bidrag och du kan då bli återbetalningsskyldig om du skulle ha uppgett en för låg inkomst eller, om du uppgett för hög inkomst, så kan du i bästa fall få mer bostadsbidrag. Ungefär som när man deklarerar inkomstskatten alltså. Därför kan det vara vits att ha en liten marginal när du uppger din inkomst och till exempel slänga på några tusenlappar ifall du är osäker på om du kommer att få extrainkomst via typ nations- eller sommarjobb, så du slipper bli återbetalningsskyldig.
Brasklapp
Om du pluggar din sista termin under våren för att börja jobba till hösten, eller tar studieuppehåll för att jobba under en tid, eller får ett väldigt välbetalt sommarjobb eller extraknäck, eller bara oväntat får jobb och därför slutar studera, så innebär det att du förmodligen kommer att få en högre inkomst än vad som är tillåtet för att man ska ha rätt till bostadsbidrag. Du kommer då att bli återbetalningsskyldig för allt det bostadsbidrag du fick under det år då du hade ”för hög” inkomst. Det innebär att du två år efter att du tagit bostadsbidrag (det är så lång tid det tar för Försäkringskassan att färdigställa återbetalningskravet) kan få ett återbetalningskrav på tusentals kronor.
För att undvika detta, tänk efter noga innan du söker bostadsbidrag så att du inte missar något när du anger preliminär inkomst. Och om du får jobb under tiden du har bostadsbidrag, hör av dig till Försäkringskassan så fort som möjligt så att de kan stoppa utbetalningen av ditt bidrag och hjälpa dig att få en rimlig återbetalningsplan istället för en stor klumpsumma när du minst anar det.
Men bli inte alltför avskräckt. Så länge du har hyfsad koll på vilka inkomster du kommer att ha under året (de flesta som läser program eller kurser som sträcker sig över både höst- och vårtermin brukar ju ha det) så finns det ingen anledning att stressa upp sig över återbetalningsskyldighet.
Tillägg: Regeringen tillsatte 2018 en utredning för att se över reglerna för bostadsstöd. Tanken är att man ska att öka den fördelningsmässiga träffsäkerheten och minska skuldsättningen inom bostadsbidrag och underhållsstöd. Uppdraget ska redovisas senast oktober 2020.
Inkomster som ska räknas med i din ansökan:
-
Inkomst av tjänst, till exempel lön och skattepliktiga förmåner som föräldrapenning, aktivitetsstöd, vårdbidrag, sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och pension.
-
Inkomst av näringsverksamhet.
-
Kapitalinkomster, till exempel ränta på bankkonton och obligationer, kapitalvinster och utdelningar på aktier och fonder. Om du har hemmavarande barn räknas ofta hens kapitalinkomster också med.
-
Vissa utlandsinkomster.
-
Studiemedel i form av studiebidrag och studiestartstöd.
-
Skattefria stipendier.
-
Vårdbidrag/omvårdnadsbidrag
-
Etableringsersättning.
-
Din förmögenhet som överstiger totalt 100 000 kronor. Till exempel privat bostadsfastighet, värdepapper som aktier eller pengar på kontot.
-
Dina hemmavarande barns förmögenhet.
Lista från Försäkringskassans hemsida.
Få tar bidrag
I Uppsala län i november 2019 var det 2 161 studenter som tog bostadsbidrag, alltså bara en bråkdel av alla de som har rätt till det. I hela Sverige var det vid samma tidpunkt 38 869 studenter totalt som tog bostadsbidrag.
Källa: Försäkringskassan
