Högskolans avskiljandenämnd – Högre studiers långa arm?
I det här nya inslaget – Så funkar det – söker vi svar på de här frågorna för att kasta lite ljus över det högre utbildningsväsendets mer obskyra korridorer. Först ut: Högskolans avskiljandenämnd.
Disciplinnämnden i all ära, men deras straff – max sex månaders avstängning från studierna exempelvis till följd av fusk – ter sig som en lätt smäll på fingrarna i jämförelse med de dödsstötar som Högskolans avskiljandenämnd utdelar.
Bödeln höjer yxan och avlägsnar med ett definitivt hugg studenten från dess studier.
Det är åtminstone den bild jag får för mitt inre när jag för första gången hör talas om nämnden ifråga. Men den är kanske inte helt rättvis inser jag efter att jag pratat med avskiljandenämndens ordförande, lagman Göran Nilsson. Inte minst då nämndens beslut kan omprövas efter två år = inte nödvändigtvis definitivt. Men vi börjar från början.
Vad är Högskolans avskiljandenämnd?
Universitetskanslersämbetet är värdmyndighet för denna lilla nämnd med bara fyra ledamöter – en psykiatrisk sakkunnig, två representanter från utbildningsväsendet, en företrädare för det allmänna intresset och en ordförande med erfarenhet som domare – som hanterar fyra till fem ärenden per år. Anmälningar görs skriftligt av respektive lärosätes rektor.
Vad gör Högskolans avskiljandenämnd?
Ordförande Göran Nilsson beskriver det som att nämnden sysslar med ”ingripanden”.
– Det innebär i princip att studenten blir avskiljd från sina studier under återstoden av dennes liv, säger han.
Det rör sig alltså inte om vanliga disciplinåtgärder för att studenten har fuskat vid en tenta eller som stört eller hindrat verksamhet och undervisning. De ärendena hanteras av respektive lärosätes disciplinnämnd. Avskiljandenämnden hanterar ärenden där studenten lider av en psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika, eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.– Dessutom måste det finnas en påtaglig risk att studenten till följd av den psykiska störningen, missbruket eller den allvarliga brottsligheten kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Och den riskbedömningen kan vara ganska svår, säger Göran Nilsson.
"Utbildar man sig exempelvis till något vårdyrke och har ett missbruksproblem så kan det innebära stor risk för patientsäkerheten i och med att de har verksamhetsförlagd utbildning."
Hur görs bedömningarna?
Med allvarlig brottslighet menas brott för vilka utdömts minst ett års fängelse eller för vilka det normalt skulle ha följt ett sådant straff.
– Det finns ju en hel del obehagliga brott – grov kvinnofridskränkning till exempel, nbsp; med straffminimi på nio månaders fängelse – som inte leder till ett avskiljande om det utdömda straffet inte ligger på minst ett år. De fall vi bedömer handlar i huvudsak om mycket allvarliga våldsbrott, mord, grov misshandel, sexualrelaterade brott – exempelvis våldtäkt, med minimistraff på två år. Men sedan ska dessa i sin tur bedömas innebära en påtaglig risk för någon annan eller värdefull egendom, säger Göran Nilsson.
Att en student har avtjänat ett fängelsestraff innebär alltså inte nödvändigtvis att den får återgå till sina studier om man bedömer att personen fortfarande utgör ett hot efter frigivning. Göran Nilsson förklarar att avskiljandenämndens beslut inte räknas som en rättslig dom på samma sätt som ett domstolsbeslut då det i Sverige inte är tillåtet med dubbel bestraffning, utan att de istället betraktas som just en typ av ingripande.
Alla enskilda anmälningar bedöms mycket noggrant, inte minst i fall som berör psykisk störning där det inte alltid finns någon brottsmålsdom i grunden att gå på.
– Finns det ett våldsbrott kopplat till psykisk störning med i bilden och studenten är dömd för detta så finns det i regel en rättspsykiatrisk utredning i brottsmålsförfarandet som nämnden har möjlighet att utgå ifrån. Annars anmodas studenten att infinna sig på en läkarundersökning. Gör den inte det inom ett år så har nämnden rätt att pröva ärendet utifrån de handlingar som finns. Och det kan leda fram till ett avskiljande även om det inte har gjorts en läkarundersökning.
Göran Nilsson understryker att övergående psykiska störningar och sådant som effektivt går att behandla oftast inte ligger till grund för de anmälningar som görs till nämnden, utan att det rör sig om svårbehandlade psykiska störningar som exempelvis schizofreni.
Av de tre förutsättningarna som ligger till grund för de anmälningar nämnden får in upplever Göran Nilsson att missbruk är något vanligare än de två andra.
– Utbildar man sig exempelvis till något vårdyrke och har ett missbruksproblem så kan det innebära stor risk för patientsäkerheten i och med att de har verksamhetsförlagd utbildning.
Över huvud taget bedöms fall där studenten efter avslutade studier kommer ha mycket kontakt med människor striktare, förklarar han, vilket är en anledning till att studenter som just utbildar sig till något vårdyrke är vanligt förekommande bland de ärenden de behandlar.
Vem kan bli avskiljd från studierna?
Utöver universitets- och högskolestudenter som studerar på grundnivå och avancerad nivå så kan även doktorander, som i strikt mening räknas som studenter, bli avskiljd från sina studier. Den senaste doktoranden som avskiljdes från sina studier, efter ett beslut från nämnden den 27 juni i år, var från just Uppsala (se faktaruta). ”Ett mycket märkligt fall”, enligt Göran Nilsson. Nämnden prövar också ärenden om avskiljande av studerande från utbildningar inom yrkeshögskolan som anordnas av staten, en kommun eller ett landsting.
Vad innebär det för studentens framtid?
Det kan gå ganska lång tid mellan det att en anmälan upprättas och att nämnden beslutar om ett avskiljande och under den tiden är studenten ofta så kallat interimistiskt avskiljd från sina studier, det vill säga avstängd tillsvidare, för att hen inte ska kunna åsamka någon skada. Om och när ett slutgiltigt avskiljande sedan görs kan beslutet variera lite beroende på fallets omständigheter.
– Man kan avskilja personen från pågående studier, eller avskiljas så att personen inte får antas till liknande studier och man kan besluta att personen inte får antas till några högre studier över huvud taget. Om någon är en uppenbar fara för omgivningen oavsett vad denne studerar så kan den alltså bedömas vara olämplig för högskolestudier helt och hållet, säger Göran Nilsson.
Ett avskiljande gäller dock bara för utbildningar i Sverige. Rent teoretiskt kan alltså en student som blivit avskiljd från högre studier i Sverige söka sig till liknande utbildning utomlands.
Men ett avskiljande behöver heller inte innebära det där definitiva yxhugg som jag nämnde i början. Två år efter att nämnden har fattat beslut om avskiljande har studenten rätt att begära omprövning.
– Den här typen av ärenden inkommer emellanåt och inte enbart från personer som har en ärlig chans att få beslutet upphävt efter en omprövning utan även från personer där det inte finns något hopp om att de skulle kunna återuppta sina studier. De kanske är dömda till rättspsykiatrisk vård för allvarliga våldsbrott och fortfarande är under vård när begäran om prövning görs.
Så ja, att kalla Högskolans avskiljandenämnd för ”bödel” är väl inte helt rättvisande. Men den är kanske högskolans långa arm?
Ett fall för Högskolans avskiljandenämnd:
Våren 2016 greps en Uppsaladoktorand, som i media kom att kallas ”Giftdoktoranden”, misstänkt för att ha stulit gift från sin institution och sålt på det virtuella, krypterade nätverket Darknet, samt för utpressning av tjeckiska staten (som fått hotbrev om att gift skulle spridas i landets dricksvatten och på köpcentrum). I oktober samma år dömdes doktoranden, mot sitt förnekande, till ett års fängelse och utvisning ur Sverige under fem år för stöld av gifter och innehav av narkotika. Målet är ännu inte avgjord då både doktoranden och åklagarsidan överklagade domen till Svea hovrätt.
27 juli i år beslutade Högskolans avskiljandenämnd att avskilja doktoranden från sina studier interimistiskt efter en begäran från Uppsala universitets rektor. Som grund för sin begäran hänvisar rektor till det faktum att doktoranden dömts till ett års fängelse och att det finns påtaglig risk för att han kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Doktoranden överklagade i sin tur avskiljandenämndens beslut till förvaltningsrätten då han menar att han kan avsluta sina studier och avlägga sin doktorsexamen utan närvaro vid universitetet och att han därmed inte utgör något hot mot personer eller egendom på utbildningen. Förvaltningsrätten avslog överklagan och doktoranden är därmed interimistiskt avskiljd från sina studier i avvaktan på att ärendet slutligt avgörs.
