Schweiziska studenter oroliga
Vad som kommer att hända med universitetens internationella samarbeten och utbytesprogram är en fråga som rests efter att valresultatet från 9 november (se faktaruta) presenterats i Schweiz. Framtiden för landet när det kommer till deltagande i nya projekt som det europeiska forskningsprogrammet ”Horizon2020” och inom ”Erasmus +” är nu osäker. Bundespresidenten Didier Burkhalter har i ett uttalande på tisdagen bekräftat att det är oklart hur studenterna kommer att påverkas.
För att få en tydligare bild av studenternas åsikter kontaktar jag vänner och bekanta i både de fransk- och tyskspråkiga delarna av Schweiz. Alizee Derendinger, examinerad biolog från universitetet i Neuchâtel, menar att studenterna är rädda för vad detta kommer att innebära för dem, inte bara i form av minskat forskarstöd och utbytesmöjligheter men även arbetsmöjligheter.
Sasha Edelmann, juriststudent i Neuchâtel och aktiv i ungdomssektionen av det liberala partiet FDP.Die Liberalen, kommenterade på söndagen:
– Antagandet av initiativet är en katastrof för vårt land, dess ekonomi och dess unga I dag valde schweizarna att utmana ett EU som redan är försvagat av främlingsfientliga partier.
De unga är bestörta över den nya isoleringen, iscensatt av en verklighetsfrånvänd generation, menar han.
Natascha Istrice, utbildad kosmetolog, förklarade situationen på landsbygden norr om Zürich som att många helt enkelt hade missförstått initiativet och att detta är ett steg bakåt för Schweiz. Hon bifogade en länk som var mycket delad bland hennes facebook-kontakter. Bloggaren beskrev det som att schweizarna hade handlat som schweizare gjort i 700 år, nämligen med avsmak och irritation mot angränsande länder som försöker bestämma över hur de borde styra sitt land. nbsp;
De schweiziska medierna har varit mycket aktiva i att rapportera om omvärldens reaktioner. En sammanfattande artikel i Neue Zürcher Zeitung redogjorde för Tysklands samlade press; alla var rörande överens om att resultatet var ett stort problem som kunde komma att påverka Schweiz mycket negativt. Artikeln avslutades med att nämna att även kommentarsfälten var rörande överens, men om att schweizarna hade gjort ett fantastiskt val.
Frågan är hur detta val hade slutat i andra europeiska länder som Frankrike, Tyskland, Italien, eller varför inte Sverige. Tyvärr tror jag att svaret är att resultatet skulle ha varit skrämmande likt. Det schweiziska valresultatet säger mer om de politiska vindarna som blåser över Europa, där högerextrema partier har blivit rumsrena och syns i den offentliga debatten. Resultat är inte bara en ögonöppnare för schweizarna själva, utan även något att ha i åtanke inför vårt stundande val.
nbsp;
Jana Rüegg, svensk och schweizisk medborgare. Röstade nej till initiativet om ”massinvandringen”. Studerar kandidatprogrammet i retorisk och litterär kommunikation vid Uppsala universitet.
Folkomröstade om EU-migration
Den 9 februari hölls en folkomröstning efter initiativet ”Stoppa massinvandringen” i Schweiz. Årliga immigrationskvoter ska begränsa invandringen från EU. Initiativet kom från partiet SVP, Schweizerische Volkspartei, ett parti som brukar jämföras med Sverigedemokraterna.
Resultatet – 50,34 procent för initiativet – visade på ett splittrat land, där den fransktalande delen röstade nej och den tysk- samt italiensktalande delen röstade ja. Men det fanns en stor skillnad mellan städer och landsort: alla större städer i både de fransk- och tysktalande områdena röstade nej, medan de tyska landsortskantonerna röstade ja. Och dessutom skilde det endast 19 000 röster. När resultatet offentliggjordes anordnades motdemonstrationer i flera större städer.
Det direktdemokratiska systemet i Schweiz innebär att en medborgare kan lyfta ett initiativ för folkomröstning, det som krävs är 100 000 namnunderskrifter för att det ska lyftas till nationell nivå. För att ett initiativ ska antas behövs dubbelmajoritet, dels den kantonala majoriteten (en kanton kan jämföras med landskap) och dels majoriteten av de faktiska rösterna.
