Människosläktet är bäst, fuck the rest
Så, vad gör vi? Vi källsorterar, äter mindre kött och lägger våra nyinköpta jeans i tygpåsar (såklart utsmyckade med inspirerande freds- och kärlekscitat) och tittar med rättfärdig jävla vrede på alla omedvetna idioter som oförsiktigt nog lyxar med plastpåse. Vi flyger – det gör vi – men med dåligt samvete. GUD, vilket dåligt samvete vi har När vi sitter 10 000 meter upp i luften och tittar på senaste Thor samtidigt som vi fullkomligt skiter ur oss koldioxid så skäms vi. Det gör vi. Och inte bara för att vi tittar på Thor.
Så vi säger: alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Och jag källsorterar ju så neurotiskt noga så visst kan jag kosta på mig en flygning? Samvetsgrann och världsförbättrande som jag är försöker jag ju alltid att välja bolaget som implementerat en pappers istället för plastmuggspolicy. Och ärligt? Trump amp; co? Thats the bad guys Tror inte ens på klimathotet och skäms inte över att de njuter av Thor.
Mycket intelligent går att säga om klimatskam men jag skulle vilja addera ett litet annorlunda perspektiv. Det finns ett underbart South Park-avsnitt där de stackars barnen tvingats iväg på en ”rädda regnskogen resa”. Cartman går – till lärarens förskräckelse – runt med en pinne och slår alla idiotiska djur i huvudet samtidigt som han kräver: ”Respect my AUTORITAAY ” Förra året när jag var i Uganda och tittade på gorillor erfor jag en liknande känsla. Mina medvandrare hyllade gorillorna för deras förmåga att leva i harmoni med naturen. När jag påpekade att gorillorna också bara satt där hela dagen och åt näringsfattiga löv, såg de på mig såsom man ser på en berusad farbror som börjat dela med sig av självlevda och (nästan alltid) smårasistiska livsvisdomar. Men, är det inte något närmast ärevördigt att tillhöra ett släkte som är så underbart icke-anpassningsbart som vårt? Som inte nöjer sig med att äta idiotiska löv utan vill erövra HELA JÄVLA universum?
Jorden är en svävande kyrkogård (99,9 av allt som levt = utrotat) och är vår sista timme nu slagen? Människosläktet var alltid en Ikarosflykt – men som vi flög, som vi fucking flög Och när klockorna tillslut klämtar för oss kommer vi inte att gå stilla in i den där mörka gamla natten. Som inget tidigare utrotat släkte ska vi rulla igång alla våra jävla trummor och rage, rage against the dying of the light