Köpenhamnskrönikan: När bitarna faller på plats
Nämen vänta, nu fattar jag ingenting. Hur kan april snart vara över? Måste vara rekord för den snabbast passerande månaden i mitt liv. Det är som att april springer ifrån mig, men på ett ljuvligt sätt. Kanske mer som att vi springer tillsammans, framåt. Helt klart den bästa månaden i Köpenhamn hittills. Nu börjar bitarna falla på plats. Köpenhamn: 0, Irma: 1!
Eller kanske mer Irma + Köpenhamn = Sant!
Jag kan tycka att det ibland är svårare att hitta ord för det som är bra än det som är svårt. Kanske för att det bra är mer som en omslutande känsla än som ett specifikt ord, eller en specifik stund. För vad gör just denna april så bra egentligen? Kanske är det eftermiddagar i vårsolen efter föreläsningen, i vad som enligt mig nog är Köpenhamns bästa park (det är parken på bilden, Örestedsparken). Kanske är det att vårjackan har åkt fram och får stanna framme, i alla fall på dagtid. Kanske är det att planerna liksom föder sig själva, så att jag får chansen att skratta mer, äta blomkålssoppa på restaurang och dricka bubbel på vinbar. Kanske är det för att jag väljer att det ska vara det. Väljer det som ger mig energi, de som ger mig energi.
Nu när jag anammat en mer positiv framförhållning till min nya tillvaro (som inte är så ny längre), tänkte jag iallafall passa på att dela lite spaningar också. För kanske är den största skillnaden med april att Köpenhamn har blivit lite mer mitt, mitt i allt annat som händer. Så tänk dig att detta är Köpenhamns kapitel i en sån kompisbok man hade när man var liten. Nu under rubriken “Roliga fakta om mig”, eller något.
Spaning 1: Danskarnas magiska förmåga att läsa av rödljus. Det är som om de mirakulöst vet att det kommer slå om. Jag tror att de kollar på när det motsatta trafikljuset blir gult, och att det är då de börjar cykla. Detta tillåter dem att rulla lite sådär coolt avslappnat mot rött. Varje gång jag tänker “HA! den här gången var det rött ändå” så slår det om och de glider vidare. Själv ser man ut som en bambi på hal is när man försöker komma igång. Och cyklar jag mot gult så är det en fara för alla. Do not try this at home.
Spaning 2: Öl på flaska är en glitch in the matrix. Alltid sjuuukt mycket billigare. Men! Detta är något du bara måste veta. För det kommer inte alltid att stå på menyn. Ibland är flaskölen en gömd guldgruva som ej får förglömmas. För en tuborg grön på fat? 65 DKK. En tuborg grön på flaska? 25. Varför? Fråga inte. Hotel? Trivago.
Spaning 3: Att vara här väcker lusten att bada på ett sätt! Hemma skulle jag inte direkt drömma om att mötas upp på ett bad efter träningspasset. Eller innan frukost. Eller i det gråmulna vädret. Men här? Bada bada bada! Allt jag tänker på är hur jag ska planera in ett bad, och i mars och april till och med? Min eviga vinterbadare till far kan vara stolt!
Så ni läste rätt. Köpenhamn har fått en plats i Irmas kompisbok och en liten hörna i mitt hjärta. Vi hörs i maj!
