Nya Paradise 2022 - pinsam performativitet som missar poängen
Våren 2021 anklagades en manlig deltagare i tv-programmet “Paradise hotel” för att ha utsatt två kvinnliga deltagare för sexuella övergrepp. Båda händelserna sändes i vanlig ordning och flertal tittare hade hunnit se övergreppen innan NENT group valde att ta bort avsnittet i fråga och därefter hela säsongen. Den manliga deltagaren blev ombedd att lämna programmet och blev efter sändning polisanmäld, en förundersökning som sedan lades ned i brist på bevis. Japp. Brist på bevis. Nu är tv-programmet tillbaka. Att de skrotat “hotel” ur namnet är inte den enda förändringen, nu gäller även detta för deltagarna:
- Paren bildas inte längre utifrån kön
- Åldersgränsen har höjts till 20 år
- “Supersamtycke” har införts om deltagarna vill ha sex
- Deltagarna sover i separata sängar
- Det är inte längre ett krav på att man ska vara singel
Välkommen till “Paradise” alltså. På den nya reklampostern står lösa, lediga och fullkomligt okoordinerade deltagare. Det är inte det Paradise hotel vi känner igen med 10 kloner som ser ut att komma direkt ur ett labb från Sveriges Magaluf - dvs. Helsingborg. Produktionen verkar ha gått igenom samma inklusivitetschecklista som Netflix använder inför ännu en pissig high-school serie. Performativiteten är pinsam och uppenbar. Varje person i programmet blir en symbol för att visa hur produktionen har “tagit till sig av kritiken”. Men vi får aldrig glömma att “kritiken” i fråga alltså innefattar ett tv-sänt övergrepp.
Då deltagarna ska delas in i par får de som sitter säkert ha på sig ögonbindel, för den ultimata upplevelsen av att utseendefixering inte längre har en plats i programmet. Deltagarna måste nu övertyga med sin personlighet. Presentationerna deltagarna ger av sig själva påminner om första dagen i skolan när man ska “berätta nåt kul” om sig själv. Och på samma sätt som då lyssnar man inte ett ord på plattityderna. Trots all denna hippa mångfald beskriver cirka alla sig själva på samma sätt. Ge mig en krona för varje gång någon beskrivs som att ha “hjärtat på rätt plats” och jag har råd att köpa ost på hemköp.
"Införandet av supersamtycke är skrattretande och hela konceptet gränsar till satir."
Reagerade ni kanske också på det här med “supersamtycke”? I en intervju med SVT förklarar den nya programledaren Tone Sekelius att konceptet innebär att om du vill ingå i sexuella relationer med en annan deltagare ska du gå ut ur rummet och förklara för någon i produktionen att du verkligen vill ha sex. Jag har så många frågor. För det första kan vi väl alla hålla med om att samtycke är samtycke. Om du behöver lägga till “Mega” “Dunder” eller “Super” framför begreppet har du nog missat hela dess innebörd. Och du borde kanske inte heller ingå i sexuella relationer för den delen. Vad händer om man ångrar sig efter man pratat med denna “samtyckesperson”? Vem är den här personen som är anställd för att avgöra om någon vill ha sex? Den enda personen som kan ge samtycke är en själv, inte någon praktikant med mediadrömmar som är anställd på NENT. Införandet av supersamtycke är skrattretande och hela konceptet gränsar till satir.
Att det här kan ha varit de tråkigaste 35 minuterna i mitt liv betyder inte att det var bättre förr. Det förra konceptet var förlegat, såsom hela programmet är förlegat. Till att börja med är det en skymf mot alla som någonsin blivit utsatta för sexuella övergrepp att de valt att ta tillbaka programmet. Gång på gång höjdes röster för att inte ta med deltagare som tidigare uttalat sig tvetydigt eller till och med tidigare uppvisat ett beteende som angränsat på sexuella trakasserier. Gång på gång visade produktionen tydligt att de står på tittarsiffrornas sida, inte tryggheten för deltagarna. Nya Paradise ger mig ungefär lika mycket genomtänkt feminism som när killar lägger upp en bild på sin mamma på instagram under internationella kvinnodagen - fin tanke, men du har missat hela poängen. Produktionen försöker täppa till alla hål som kan påminna oss om vad som skedde förra säsongen. Det är genomskinligt. Ska man bortse från idiotin i att ta tillbaka programmet från första början så har dock faktiskt den nya säsongen något. Den har förmågan att tråka mig till sömns snabbare än en föreläsning i statistik.
