Fest för vem?
Universitetet ska de kommande åren – av allt att döma, ännu är Handlingsplan för lika villkor 2014-2016 ett utkast – se över hur pass inkluderande de akademiska högtiderna är. Vem är välkommen? Vem känner sig välkommen? Det är viktiga frågor, i synnerhet på ett anrikt universitet. All symbolik, allt det traditionella, pampiga – vems är det att känna sig trygg med?
Jag hade hört ryktas att det fanns ett förbud mot så kallad ”crossdressing” vid till exempel doktorspromovering, att man måste klä sig i enighet med vad koden föreskriver för det kön omvärlden tycker man har. Så är det inte, lyckligtvis. Det skulle dessutom vara olagligt. Men, som det går att läsa mer om i reportaget på sidan 14 till 15, är det lätt att tro att det är så: De allra flesta lärosäten i Sverige, dock inte Uppsala, anger nämligen klädkod utifrån kön. Och vem utsätter sig för att ringa och be om tillstånd att bryta mot det som står i inbjudan? Inte många. (Men en som gjorde det och därmed fick en fest värd namnet intervjuas på samma uppslag.)
Efter den befriande nyheten om att alla får välja – med reservation för att vi inte talat med samtliga ceremoniansvariga – väntar jag nu på att de femton lärosäten som fortfarande specificerar vilka kläder som hör ihop med vilket kön ändrar i texten så att det framgår.
Ps. När denna tidning kommer ut är det bara dagar till årets första stora akademiska högtid: doktorspromovering i universitetsaulan. Kanske finns det ännu tid att hyra en annan högtidsdräkt?
