Avslagen stämning
De stora vinnarna, feministiskt studentinitiativ, befann sig på annat håll på Uppsala studentkårs valvaka. Kanske var det därför stämningen var så avslagen. (De mest peppade på plats var nog valutskottet, lättade över att vara färdiga?) Det hela kändes typiskt för årets val, med närmare hälften så många kandidater på listorna och ett deltagande på det till och med i sammanhanget ganska låga 7,8 procent.
nbsp;
Det är alltså långt, långt fler som facebookgillar Ergoartikeln om valresultatet än vad det är som röstar. Det är ingen rättvis jämförelse – bland de gillande finns tusentals personer utan rösträtt: sympatisörer i moderpartier som firar framgångarna för deras studentdito. Inte heller är det rättvisande att ställa deltagandet mot det i riksdagsvalet: vi pratar om en medlemsomröstning, och den som dömer ut fullmäktiges legitimitet måste kanske göra detsamma med Svenska kyrkans högsta beslutande organ (kyrkovaldeltagandet låg sist på 12 procent – och då måste medlemmarna bara masa sig iväg vart fjärde år, inte varje som här). Men faktum kvarstår: valdeltagande är lågt.
När jag hörde en som gratulerade en av ledamöterna till många personröster svarade den: ”tack, jag sms:ade alla mina vänner igår ” En hel del av de 1 445 som deltog lade med stor sannolikhet bara sin röst på en vän de litar på, trots alla sammanställningar av sakfrågor, fumnärvaro och antal motioner som Ergo gjort sedan det var val sist. Många kan också tänkas ha röstat som de ska göra i riksdagsvalet utan att ha någon aning om vad det innebär översatt i kårpolitik.
De som skriker högst om att detta gör kåren illegitim – eller i vart fall inte alls representativ – som företrädare för studenterna, må vara de som själva är dåliga på att mobilisera sina potentiella väljare. Men visst ligger det någonting i det också. Detta måste man lösa. Har ni någon aning om hur så maila oss gärna. Och varför inte cc:a ordf@us.uu.se också.
