Schrödingers Valborg
Bollen är än så länge rund i Valborgsfrågan.
Foto: Lina Svensk/Sigrid Asker

Schrödingers Valborg


Väl medveten om att den ena (eller båda?) av dessa två texter kommer att vara “fake news” efter torsdag tänker jag ta mig friheten att sia i hur vi historiskt kommer se tillbaka på den där märkliga sista april – antingen med skam över hur Uppsalas studenter valde att putta den berömda kurvan över sjukvårdens kapacitet för en fylla som inte kunde vänta, eller med stolthet över hur de verkligen tog sitt medborgerliga ansvar.

Fredag 1 maj 2020
Ni ger “ung och dum” ett ansikte

Vi brukar säga att vi alltid är på studenternas sida, men efter gårdagen är det nog ett motto vi måste revidera. Var det Sveriges framtid som kräktes ikapp i grupp i studentområdena och i Ekoparken är den sannerligen inte ljus.

Medan sjukvården ansträngs till bristningsgränsen och gör sitt yttersta för att platta ut kurvan ser Uppsalas studenter till att den når sin peak.

Vi sitter inte på facit. Kanske leder den totala bristen på respekt för myndighetsdirektiven till någon slags flockimmunitet, men innan den uppstår har ni utdelat dödsdom till någons diabetessjuka förälder, ett kroniskt sjukt syskon eller ett helt ålderdomshem. Jag hoppas bara att det är era nära och kära som blir sjuka och inte mina. Men vi vet ju, även om vissa inte fattar (hur har ni ens tagit er in på en universitetsutbildning med så lite substans bakom pannbenet?) att det inte funkar så. Att viruset inte artigt hoppar över de som skött sig fläckfritt. Att man inte får fribiljetter att dela ut till släktingar och vänner i riskgrupper för att man bangat en utekväll.

Så, alla ni som valde att fira Valborg som vanligt – hoppas det var värt någons liv att få möjlighet att kaskadspy i en buske i Ekonomikumparken.

Må er bakfylla vara becksvart och långdragen!

Fredag 1 maj 2020
Än klappar hjärtat med friska slag

Vi brukar säga att vi alltid är på studenternas sida och efter gårdagen känns det som att vi har mer än fog för det mottot! Genom att inte kräkas ikapp i grupp i studentområdena och i Ekoparken visade ni att Sveriges framtid kanske ändå är ljus.

Istället för att bidra till att putta upp kurvan över sjukvårdens kapacitet gjorde Uppsalas studenter det de kunde för att platta ut den trots hägrande festligheter.

Vi sitter inte på facit. Men när den största potentiella smittobomben i Uppsala nu är desarmerad kan vi åtminstone glädjas åt att vi för tillfället räddat livet på någons diabetessjuka förälder, ett kroniskt sjukt syskon eller ett helt ålderdomshem. Tack för att ni förskonat mina och andras nära och kära från det förbannade viruset. Jag vet att viruset inte artigt hoppar över de som skött sig fläckfritt, men fanns det fribiljetter att dela ut till släktingar och vänner i riskgrupper så borde ni alla fått en bunt för att ni bangade årets utekväll.

Så, alla ni som valde att inte fira Valborg som vanligt – tack för att ni inte offrade någons liv för att få möjlighet att kaskadspy i en buske i Ekonomikumparken.

Må era framtida bakfyllor bli fjäderlätta!


 

 


Annons

Annons

Läs mer

2016-09-14 16:55
Jag minns att jag grät och ringde till pappa. Jag var 20 år och hade precis flyttat till ett korridorsrum i norra Lund…
2016-06-08 12:53
I samhället i stort är drygt hälften av alla människor ideellt engagerade. Bland Uppsalastudenterna är det helt säkert…
2016-05-13 08:53
Nyligen modererade jag ett samtal om studentinflytande och triggervarningar. Vilken studenternas roll och plats bör vara…