Öppet brev: Hur blir det nu med Ergo?
“Vad kommer att hända med Tidningen Ergo?”, frågar alla.
“Vi vet inte”, måste vi svara. För det gör vi inte. Vi vet inte. Men nu vill vi spela med öppna kort. Så låt oss berätta vad exakt det är vi inte vet.
Om vi ska tala klarspråk: Efter juni tar pengarna slut. Vi har fortsatt inget på papper kring hur det kommer se ut efter det. Tidningen Ergo har funnits i 101 år. Ska den verkligen dö nu? Vi vill inte det. Ingen vi pratat med vill det. Så på redaktionen har vi därför jobbat stenhårt de senaste åren för att säkerställa en långsiktig och hållbar plan för Ergo. Chefredaktören har fört dialog med samtliga kårer i Uppsala och tack vare deras positiva inställning och nytänkande så har vi skapat en organisationsplan för det nya Tidningen Ergo, ett sätt att låta det bli ett nav för studentjournalistiken i Uppsala. En paraplyorganisation samägd av samtliga av Uppsalas studentkårer.
Men vi har ett överhängande problem kvar: finansieringen. De senaste åren har Uppsala universitet bidragit till Ergos verksamhet och för att vi ska kunna växla upp och ladda om är vi beroende av deras fortsatta stöd. Redan förra året nämnde de att om Ergo skulle samägas av alla kårer så skulle de se det som en större angelägenhet att finansiera tidningen. Det efterfrågade material som visar på hur den nya organisationen skulle vara uppbyggd och hur verksamheten skulle rulla ligger redan i universitetets inkorg. Nu är bollen ganska bokstavligt talat på deras planhalva. Det är nu det gäller. Det är nu besluten måste fattas för att det jobb som vi på redaktionen tillsammans med kårerna, för att inte tala om alla studenter före oss, har gjort inte ska gå förlorat.
Hur skulle ni bedriva en verksamhet som har slut på pengar om två månader? Det är tungt att fortsätta hålla modet uppe, och inte minst att fortsätta engagera alla de fantastiska studenter som hör av sig till oss och vill bidra till tidningen, när vi inte vet om det kommer finnas någon tidning kvar.
Just nu vill Tidningen Ergo växla upp, i en tid där många studenttidningar behöver lägga ner. Det vill även kårerna och studenterna. Studentjournalistik behövs, nu kanske mer än någonsin. Men vi kan inte göra det själva, inte än. Vi behöver hjälp.
“Vad kommer att hända med Tidningen Ergo?”, frågar alla.
“Vi vet inte”, måste vi svara.
Nu är det vår tur att fråga: Så Uppsala universitet – hur blir det nu med Ergo? Ja eller nej? Finansiering eller inte finansiering? Det är dags att rädda studentjournalistiken i Uppsala eller låta den dö. Vi har gjort allt vi kan, nu är det dags för er som beslutsfattare att göra ert.
Ödmjukast,
Ergoredaktionen
