“De svalde VARANDRAS ansikten på dansgolvet”
Ha på sig kläder
Någon trasa har man väl eventuellt haft på sig även i hemmaugglandet, men verkligen med betoning på “trasa”; mjukisbyxor med trasig gren, en hoodie som vid det här laget är mer hudpartiklar än tyg, kalsonger inne på sin fjärde ut-och-in-vändning, strumpor som kan stå av sig själva, ja ni fattar. (Ni som eventuellt vill invända “Ew!” kan ju hålla käften och fundera på varför ni slitit på era riktiga kläder genom användning och tvätt när inte en jävel behövt se er? Vem är egentligen freaket i det här sammanhanget?). Vi har alla gått igenom de fem sorgstadierna inför vår isoleringsgarderob som började med förnekelse (jeans och bh trots att man inte satt näsan utanför dörrn) och som till slut landade i acceptans. Men nu ska vi helt plötsligt plocka fram de där plaggen utan permanenta hål i grenen igen.
Vad har jag ens för stil? I vilken ordning klär man på sig? Hur var det nu det här “kläder efter väder” fungerade? Som tur är verkar någon ha tagit fram en mall för hur man ska se ut och skickat ut till alla studenter – mittbena à la Nick Carter, sladdrig polotröja, illasittande byxor och klumpiga sneakers. Fju! Nu slipper du tänka själv på ett tag i alla fall!
Befinna sig i rum med människor och dörrar
Att behöva synas och granskas i 3D i ett stängt klassrum med massa kursare kan kännas skrämmande för dig som blivit van vid att kura bakom en skärm. Helt plötsligt måste du klara av att befinna dig i rum utan att balla ur. Vad händer om du hamnar längst in i klassrummet och får panik och snabbt måste ta dig ut? Vad händer om läraren ställer en fråga och du måste svara (och inte kan skylla på “dålig uppkoppling”)? Och vad händer om du helt plötsligt måste skita eller spy? Kroppen känns helt plötsligt väldigt opålitlig.
Prata framför folk IRL
Om det är jobbigt att bara befinna sig i ett rum, är det ännu värre att behöva prata i rum. På seminarier till exempel. Nu ska du säga något smart samtidigt som du rör armarna lagom mycket, tar ögonkontakt och beter dig normalt. Hur bra du presterar i detta sociala spel blir också bedömt – kanske är du så blyg och socialfobisk att du inte får fram något vettigt? Synd för dig: inte godkänd.
Äcklet inför andra människor
Din näsa har varit så avskärmad från andra människor att den får en chock när den nu helt plötsligt måste utsättas för andras odörer och dofter. Det går inte fokusera på studier när det ständigt kommer puffar av “sur tvätt”, “comfort gul”, “skitigt hår”, “svett” och “dålig hy”. Under pandemin har det dessutom blivit trendigt med myskiga parfymer som närmast för tankar till hippie blandat med det bävrar har i sina körtlar (bävergäll). Och hur luktar du själv egentligen? När du nu kan doft-spegla dig mot andra framträder en skum doft av… get?
"Den som inte varit i ett stadigvarande förhållande har hunnit bli guldmunk flera gånger om under pandemin, även om vissa trotsat restriktioner för ett potentiellt tinderligg (underredet ska ju ha sitt)."
Laga “riktig mat”
Medan vissa tycks ha utnyttjat pandemin till att utveckla sina kulinariska skills och testa nya råvaror, recept och tillagningsmetoder så har vissa av oss andra regredierat till smörgås- och flingstadiet nu när ingen nyfiken kursarnäsa dagligen sticker ner i ens lunchlåda för att inspektera i detalj vad man har lagat. Quinoa, lyxfonder och färska örter har successivt bytts ut mot samtliga tubostar från Kavli (behöver inte ens förvaras kallt = kan ha inne på rummet), jättefranska, knäckebröd och havrefras. Funderingen “vad ska jag äta till middag?” har blivit ett minne blott. Men nu är sötebröds-/knäckebrödsdagarna över! Någonting säger dig att kursarnäsan inte lär bli särskilt impad av kreationen “kräftost på rågrut”.
Vem är min kompis?
Under pandemimånaderna har kursare hunnit hoppa av, byta inriktning eller få jobb. Dina närmsta vänner har lämnat. När du nu kommer tillbaka och ska slå dig ner i klassrum och lunchrum uppstår lätt problem. Ska du sätta dig vid gänget som du kategoriserade som “töntar” för 1,5 år sedan men som du ändå känner lite? Eller ska du försöka skapa vänskap med de helt nya som du inte pratat med alls? Säkrast är nog trots allt av undvika båda alternativen och cykla hem när det blir dags för lunch. Sedan får du invänta en klassfest med alkohol för att hitta ditt nya gäng.
Flirta, hångla, ligga
Den som inte varit i ett stadigvarande förhållande har hunnit bli guldmunk (= inte haft sex på minst ett år) flera gånger om under pandemin, även om vissa trotsat restriktioner för ett potentiellt tinderligg (underredet ska ju ha sitt). Vad vi har att vänta nu när de ystra studentkossorna släppts ut på grönbete är ännu oklart, men sannolikt är att gonorré-, klamydia- och herpesfallen skjuter i höjden och att vi kommer få bevittna aldrig tidigare skådad awkwardness när dessa bambis svältfödda på närhet och intimitet ska ut och hångla för första gången på två år. Vi börjar redan nu fila på framtida löpsedlar:
De svalde VARANDRAS ansikten på dansgolvet
Ögonvittne: “Jag har aldrig sett något liknande”
Rädsla inför en ny våg
Skämt åsido så är kanske det värsta med att återgå till på plats-studier rädslan för att det återöppnade samhället ska leda till en ny smittovåg eller en ny mutation – aggressivare och mer smittsam än de vi sett hittills. För att vi ska kunna fortsätta oroa oss inför sociala situationer, hur lunchlådan framstår för kursare och kollegor, och vara nervösa inför klubbhångel (vilket väl ändå är en ynnest!) så måste vi se till att vara fortsatt försiktiga – vaccinera er, stanna hemma om ni får symtom och testa er!
