Hur mycket protein behöver jag?

Din oro kring ett för lågt proteinintag då kött utesluts är vanlig. Men faktum är att de flesta av oss inte behöver mer än 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt varje dag, en mängd som vi i västvärlden enkelt får i oss genom vårt dagliga matintag. Om ditt mål är att bygga muskler kan det vara värt att lägga sig något över och sikta mot cirka 1-1,5 gram protein per dag, vilket innebär att om du väger 70 kilo så bör runt 70-105 gram protein räcka mer än väl.

Nämnas bör att även hängivna muskelbyggare och elitidrottare inte har användning för mer än 2 gram protein per kilo. Mer än så främjar inte muskeltillväxt ytterligare utan ger istället en ökad belastning på njurarna samt bidrar till risken att konkurrera ut kolhydrat och fett i kosten, två andra viktiga näringsämnen för den som tränar hårt.

Det viktiga att ha i åtanke vid vegetarisk kost är att äta varierat. Om du väljer att fortsätta äta ägg och mjölkprodukter så minskar risken för proteinbrist. I dessa animaliska finns det gott om de essentiella aminosyrorna och vitamin B12, en vitamin som kan vara svårare att få i sig i tillräcklig mängd med vegetarisk mat.

Om du enbart väljer att inta livsmedel från växtriket krävs en lite mer noggrann planering: det är viktigt att vid varje måltid blanda spannmål som pasta, bulgur och bröd med baljväxter som bönor, linser och ärtor för att få i sig alla nödvändiga aminosyror och därmed tillgodogöra sig fullvärdigt protein.

När målet är att bygga muskler, framför att bibehålla de du redan har, kan ett intag av cirka 10 gram protein direkt i anslutning till avslutat träningspass vara värt att ha i åtanke. Till exempel håller sig ett oskalat kokt ägg sig bra några timmar i väskan och ger runt 7 gram protein.

Det finns många hälsovinster med att börja äta mer vegetariskt. Bland annat ökar intaget av frukt och grönt nästintill av sig själv vilket bidrar till minskad risk för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom samt cancer.

Även för vårt klimat finns det stora fördelar om vi alla kunde minska vår köttkonsumtion. Faktum är att ett hektar odlingsmark som föder 280 kilo biff skulle kunna ge 11 200 kilo bönor. Utöver detta näringspyramidexempel är en stor del av det nötkött som konsumeras globalt uppfött på kraftfoder som baseras på sojabönor. Dessa bönor produceras ofta i Sydamerika där viktig regnskog skövlas för att istället bli åkermark. Skog som alltså kan binda koldioxid bränns upp vilket bidrar till ytterligare utsläpp av växthusgaser. nbsp; Dessutom är sojabönor i sig är en mycket bra källa till protein och om vi istället kan konsumera dessa bönor högre upp i näringskedjan så skulle klimatbelastningen minska.

Lycka till