På den klassiska jazzens motorväg

Det är något visst med jazzsångerskor. Kanske beror det på tolkningsmöjligheterna inom genren, vilka gör den kvinnliga huvudpersonen till musikens härskarinna omgiven av underordnade manliga instrumentalister. Med dessa feministiska rader går vi över till den danska härskarinnan Cæcilie Norby.
En stor del av First Conversation följer den klassiska jazzens motorväg med stilla ballader i förgrunden av tjocka stråkmattor. Tanken går till New York i juletid, där Meg Ryan och Tom Hanks till slut får varandra i snöfallet framför stadens största julgran. Soft och lite smetigt för det mesta.
Ett par av låtarna har Cæcilie Norby skrivit själv, däribland Leaving Town for the Weekend, som tillsammans med Cohens Hallelujah tillhör de mer spännande inslagen. Spännande för att uttrycksformen är mer fri, med tempodragningar och fantasifullt instrumentalt utförande. En större stilistisk spännvidd vore emellertid att önska, då det enda undantaget till plattans stillsamhet är en mjukis-bossanova.
37-åriga Norby har fortfarande en fot i populärmusiken, som hon på senare tid lämnat till förmån för jazzen. Hon inte är den mest sofistikerade jazzsångerskan, men hennes spetsiga altröst sätter en viss personlig prägel på musiken. Kanske skulle hon just på grund av detta vinna på att frigöra sina krafter i lite tuffare tongångar.