Jazzdebutant gästar Katalin
Luthagenbon Anna Einarsson satte ihop sin första grupp redan som 13-åring och blev samma år, 1991, stipendiat hos tonsättarorganisationen STIM - den yngsta någonsin vid den tiden. Sedan dess har hon bl a utbildat sig på Kungliga musikhögskolan och försörjer sig idag som artist och sångpedagog. Hon har sjungit tidigare på skiva, både som soloartist och körsångerska, men Anagram är debuten i jazzsammanhang.
Som många andra musiker värjer sig Anna Einarsson visserligen mot att bli instoppad i ett fack, men vidsynt jazz, som musiktidningen Lira beskrev det, kan hon leva med.
- Många ser jazz som synonymt med swing (sjunger ching-ching-ching rytmiskt för att illustrera) men jazz är ett så otroligt vitt begrepp. Jag har absolut inget emot bra swing men själv rör jag mig i en modernare fåra.
Influerad av singer-songwriters
Som influenser nämner hon såväl Elvis Presley som Alanis Morisette och Björk, fast ännu hellre Joni Mitchell och andra singer-songwriters.
- Man blir influerad av allt man lyssnar på. Just nu lyssnar jag mycket på Joni Mitchells senaste skiva. Det är häftigt att kunna följa hennes utveckling genom åren, från den tidiga ljusa, lyriska stämman till den ålderns patina som hon har idag.
Anagram spelades in under tre dagar i somras och bekostades av Anna Einarsson själv. Distributionen sköter bolaget CDA. Marknaden för modern jazz hör inte till de mest lönsamma och hon ser ingen större mening i att försöka hitta ett stort skivbolag inför nästa inspelning, som hon hoppas ska bli av inom det närmaste året.
- Uppföljaren börjar ta form, jag har skrivit en del nytt. Den kommer att bli lite annorlunda. Jag är nöjd med den första skivan, men man vill alltid vidare. Framöver vill jag jobba med att utveckla de elektroniska inslagen, och med att fördjupa samarbetet inom gruppen.
På Katalin den 10/2 kommer Anna Einarsson att framträda ihop med Mattias Windemo på gitarr, Alberto Pinton på saxofon/klarinett, Adam Forkelid på piano, Pär Ola Landin på bas samt Ola Hultgren på trummor.
