Djupdeppigt och hårdsvängigt
De som redan nu har vigt kvällen den 28 mars till Frankes spelning på V-Dala har med största sannolikhet en energifylld spelning att se fram emot. På uppföljaren till den nu kultförklarade debuten Optimismens hån, som kom för sex år sedan, lyckas Göteborgarna återigen skapa ett sound som är djupdeppigt och hårdsvängigt på samma gång.
Det krävs bara några sprickor för att skapa ett mönster för tankarna till en Nordpolen som förlyssnat sig på rockabilly, eller Morrissey kompad av ett utflippat punkband.
Mest låter det dock som ett band som hamnat i en depression men inte märkt det själva eftersom de inte hunnit stanna upp och känna efter. En depression som likt ett svart hål växer sig starkare och vackrare ju mer den slukar av omvärlden.