Debut med fingertoppskänsla

Sjumannabandet och poporkestern Ironville har utan tvekan en hel del att leva upp till. Förra året blev singeln Roses en mycket uppmärksammad och flitigt spelad hit på P3-kanalen Svea och samma år utsåg även P3 Lab Roses till en av 2008 års bästa låtar. Så var det dags för bandets fullängds- och debutskiva Welcome to Ironville, som de sju musikerna har valt att ge ut med sin egen etikett Hare Tracks. För det första är det verkligen inga nybörjare som gruppen valt att samarbeta med på denna glädjespridande och öppna popskiva. Markus Krunegård har tillsammans med Ironville producerat låtmaterialet, musiken spelades in hos Martin Ehrencrona, och musikundret Andreas Tilliander har mastrat denna spännande och minst sagt färgstarka debut, vilket ger ett samlat och medvetet första intryck. För det andra är detta en sprittande energikälla som går på i ett hiskeligt tempo, från superhårt till bomullstunt på väldigt kort tid, men som tur är känns denna 27 minuter långa musikaliska ridtur betydligt längre. För tro mig, det är mycket vi kommer att uppleva under dessa tighta minuter. Det blir mycket intensitet och lite oborstat i röstväg. Ironville håller en bra instrumental tyngd genom den då och då spretiga musiken. Bitvis känns den uppskruvad, med sina starka instrumentala ackompanjemang av bland annat stråkar och dragspel.
Det blir mycket och starkt, nästan lite för mycket ibland. Men oftast inte eftersom skivan är gjord med fingertoppskänsla, särskilt i melodier som Mothers Hymn och The Woods. Är det en egen värld Ironville vill skapa så är de redan på god väg att lyckas. Här finns sannerligen många intryck att utforska.