Enkel pop

Om man ska göra visinfluerad popmusik som påminner om Eva Dahlgren ställer det skyhöga krav på utförandet. Det som hos Dahlgren verkar lekande lätt handlar tvärtom om en svårfångad precision och det blir lätt platt fall för den som försöker göra något liknande. Så illa går det inte för Uppsalaartisten Leneh, men ”Fem i tolv” skulle kunna användas som ett skolboksexempel på hur lätt det är att förväxla ett till synes enkelt uttryck med ett alldagligt.

Där mästare som Dahlgren, Vreeswijk och Taube i sina bästa stunder lyfter enkla ord i enkla kombinationer till stor poesi, stannar Lenehs texter oftast vid det enkla. ”Fem i tolv” är trots det ett album som är angenämt att gå in i och befinna sig i en stund, men den melankoliska vardagsstämningen gärna fick vara lite mer magisk.