Jakob Douglas har någonting helt eget, tycker Andreas Jakobsson.
Foto: Wille Wiström

Låser upp spärrarna


Jacob Douglas
Hellion ep
(Talent is luck)
EEEE

När den före detta Uppsalastudenten Jacob Douglas släpper sin andra ep låter det som väntat, vilket i det här fallet är precis som det ska. Uttrycket hade han hittat redan för ett år sedan och mer av samma vara är välkommet. Melankolisk singer/songwriter med smarta texter är uttjatat i teorin, men i praktiken finns det ett fåtal artister som tar det längre än andra och hittar sätt att låsa upp spärrarna som håller de flesta artister kvar i medelmåttigheten. Jacob Douglas har nyckeln med vilken han skapar musik som vid en första kontakt kan påminna om mycket annat i genren med influenser av country och blues, men har något helt eget.

Framförallt är det drivet, som gör att det kan låta precis hur deppigt som helst utan att det blir tråkigt. Innan solokarriären spelade Jacob Douglas trummor i Sonjagon, ett indieband som av vissa förutspåddes bli nästa stora grej i Musiksverige, men det lossnade aldrig riktigt. Med Jacob Douglas förra ep ”Look out from Schmidt” och nya ”Hellion” i lurarna är det svårt att inte glädjas över det.


Annons

Annons

Läs mer

"Vad är det jag håller på med? Ska jag tycka till om huruvida det ena av dessa intetsägande bidrag är bättre än det…
The Mamas återkommer med en sämre, tråkigare låt – och Erik Saades nasala röst stör ett i övrigt spännande dansnummer…
Charlotte Perellis generiska schlagerdänga som inte tillför speciellt mycket vägs upp av Tusses varma, personliga…