Rysningsframkallande röstmagi

Med samma producent och låtskrivarteam bakom sig som tidigare, Magnus Lidehäll, Salem Al Fakir, Vincent Pontare, Oskar Linnros och Isak Alverus, låter nya albumet mycket som förväntat vilket i Seinabo Seys fall är precis vad man vill. Det är musik som genom sina gedigna rötter i den amerikanska soul- och gospeltraditionen och en produktion som ligger i framkanten av utvecklingen lyckas låta tidlös och hypermodern på samma gång. Slitna teman som komplicerad kärlek och hyllningar till föräldrar får nytt liv genom en dräkt som låter bekant men vrider sig ett halvt varv till.

Men det som framförallt lyfter materialet till imponerande höjder är naturligtvis rösten. Seinabo Sey har en röst som gör magi av varje liten ton. Hon behöver inte ens ta i för att sången ska framkalla behagliga rysningar. Trots röstkapaciteten är det förstås inte givet att slutresultatet blir bra. Det finns många exempel i musikhistorien där fantastiska röster slarvats bort i fel sammanhang. Men det är inget Seinabo Sey ens är i närheten av att behöva oroa sig över.