Gollumskt och köttigt

Inledande Reek of Schizophrenia låter som en gammal kassettbandupptagning av en Gollum med musiktalang på ett bra sätt. Den sätter en skitig osäkerhetskänsla som ligger kvar som en hinna när andra låten Fence Builders manglar igång på vid det här laget patenterat Haerdsmaeltavis. Köttigt, skramligt, och fullt ös som lämnar få sekunder till andhämtning. Den tredje delen i EP-trilogin som startade med Atom Heart Mother Fuckers 2016 och fortsatte med The Whiter Album samma år är den bästa hittills. Haerdsmaelta med medlemmar från Snuffed by the Yakuza och F.K.Ü hade ett egensinnigt och färdigt sound redan från starten, men två år senare har det finslipats ytterligare och singeln Acid Rainbow är så knäckande att den med lätthet skulle kunna fylla ut vilken arena som helst.

Sedan millenniumskiftet har Uppsala blivit en av världens intressantaste metalstäder genom band som gått egna vägar och tagit över stafettpinnen i genre efter genre. Med Haerdsmaelta blandning av thrashmetal och industrirock händer det igen. Det är bara att hoppas att musiken får den internationella spridning den förtjänar.