Hjärnan skapar sin egen feedback

Tänk dig att du har i uppgift att rekrytera personal till ett företag. Bland 100 sökande ska du anställa alla som du tror är lämpliga. Du ger 40 personer jobb. Av dem visar sig sedan 30 stycken vara lämpliga. Du hade alltså rätt i 75 procent av de fall som du kan följa upp. Hur stor andel av de 60 som inte anställdes tror du hade varit lämpliga?
Det här är ett exempel på en beslutssituation som återfinns i alla människors vardag så väl som för experter och makthavare på högsta nivå: man får ofta inte veta något om det man valde bort.
Så hur fungerar människans psyke när yttre feedback saknas?
Ebba Elwin visar i sin avhandling att människor som inte får någon återkoppling utifrån gör systematiska fel när de i efterhand ska bedöma riktigheten i sina beslut. För att återgå till exemplet med personalrekryteringen: försökspersonerna i studien tenderade att underskatta andelen lämpliga bland de sökande som de inte hade anställt samtidigt som de alltså hade allt för höga tankar om sin egen träffsäkerhet.

Enligt Ebba Elwin beror det sannolikt på att människor i frånvaro av yttre feedback sluter sig till det mest troliga resultatet av sitt beslut och sedan kodar denna slutledning i minnet som en sorts inre feedback. Den lagras i minnet på samma sätt som yttre feedback och ligger sedan till grund för våra föreställningar om hur omgivningen är beskaffad.
- Det intressanta i den här hypotesen är att om vi väljer bort något och därefter inte får någon yttre feedback kommer vi inte bara förbli i tron att vi valde rätt - vi kommer att stärkas i vår övertygelse. Vi blandar ihop inre och yttre feedback.
Antagandet har stöd från olika områden inom kognitionsforskningen, berättar Ebba Elwin. Hon pekar på en stol som till största delen är skymd bakom ett bord.
- Vad jag egentligen ser är små delar av en stol men vad jag minns senare, det är bilden av en stol. Det kan vara svårt att avgöra hur mycket jag faktiskt såg, för jag fyller automatiskt i det som saknas. Minnesforskningen visar också hur folk fyller i utifrån sin förståelse av situationen. Ledande frågor är ett typexempel: Ställs frågorna på ett visst sätt tenderar minnesbilden att påverkas i den riktningen. Ett annat fenomen är svårigheten att ange källan till det vi tror oss veta: var det någon som berättade det eller var det något vi läste och, i så fall, var det i en kvällstidning eller i en vetenskaplig tidskrift?
En del klinisk forskning ger också stöd för hypotesen att människor kan blanda ihop inre och yttre feedback:
- Anta att jag har varit i en situation där jag känner att om jag inte går härifrån nu, då kommer jag att svimma. Det faktum att jag inte svimmade när jag gick därifrån kan då faktiskt bli en bekräftelse på att jag skulle ha svimmat jag hade varit kvar.

Det tycks alltså som att människan har en inbyggd benägenhet att bilda sig en negativ bild av det hon väljer bort, vilket kan vara en förklaring till varför fördomar uppstår. Någon som känner rädsla eller motvilja mot en viss folkgrupp och därför undviker sådana möten skulle exempelvis kunna stärkas i sin främlingsfientliga attityd genom inre feedback.
Ebba Elwin resonerar kring att denna egenskap trots allt har främjat människans överlevnadsförmåga genom årtusendena.
- Människan som evolutionär varelse är inte i första hand ute efter sanningen - det är viktigare att överleva och att tillvaron ska funka. Om det kräver så mycket mental kapacitet att hela tiden ha en korrekt bild att det sker på bekostnad av annat, samtidigt som det faktiskt funkar helt okej att gå runt med lite fördomar, ja då är det kanske den som har lite fördomar som överlever.
Vilka konsekvenser kan man då dra av resultaten i vår vardag? Det är lätt att säga att man ska vara varse att erfarenhet är selektiv och tänka kritiskt kring sina egna beslut, men forskning visar att det knappast hjälper. Den som är mån om att inte drabbas av fördomar bör snarare se till att utsätta sig för situationer som han eller hon annars inte hade tänkt sig.
- Ut och undersök verkligheten Om du känner att du är rädd för något eller känner att det är något du inte kommer att klara av, då är ju prova ett bra råd.

Ebba Elwin försvarar sin avhandling Learning With Selective Feedback: Effects on Performance and Coding of Unknown Outcomes på Gustavianum den 18 september.