Ledig pappa höjer mammas lön

Hon har undersökt effekten av pappors och mammors föräldraledighet på både den egna och den andra förälderns inkomster senare i livet. Uttag av föräldraledighet minskar de egna framtida inkomsterna för både mammor och pappor. Men medan mammans föräldraledighet inte påverkar pappans inkomster har hans föräldraledighet stor betydelse för vad hon kommer att tjäna: varje månad som pappan är hemma ökar mammans framtida inkomst med 7 procent, vilket är en större positiv effekt än en motsvarande minskning i mammans uttag.
– En möjlig tolkning är att föräldralediga pappor får bättre koll på hur man gör med ungen. Det kanske leder till att de tar hand om barnen mer i framtiden. En tidigare studie visar att man inte delar mer på vård av sjukt barn, men man kan tänka sig att det har effekter på andra saker, fördelningen av hushållsarbetet till exempel.
Det antyder enligt Elly-Ann Johansson att de kvarvarande inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor delvis kan förklaras av att pappor tar ut en mindre andel av föräldraledigheten än kvinnor.

Spelar det någon roll för fördelningen av föräldraledigheten om barnet är en pojke eller en flicka? Elly-Ann Johansson har tittat på hur det förstfödda barnets kön påverkar hur länge mammor och pappor är hemma. En son ökar pappans föräldraledighet med 0,6 dagar jämfört med en dotter och minskar mammans lika mycket.
Effekten är alltså liten, men vilka är den drivande kraften bakom snedfördelningen – mammorna eller papporna? Elly-Ann Johansson har utgått från antagandet att det sker en förhandling mellan makarna om hur föräldraledigheten ska fördelas.
– Ju högre inkomst man har desto högre förhandlingsstyrka har man i förhållandet. Det är i alla fall ett klassiskt nationalekonomiskt antagande – sedan behöver inte det vara sant i alla lägen.
Det visade sig att mönstret att papporna är hemma mer med söner än med döttrar är tydligast i familjer där mamman har hög inkomst i förhållande till pappan och därmed stor förhandlingsmakt.
– Man ska inte driva det för långt, men det antyder i alla fall att inte bara behöver vara pappornas fel att det ser ut så här.

En annan studie i Elly-Ann Johanssons avhandling handlar om effekten för invandrarbarn av att gå på dagis.
– Det har länge förts debatt om det är bra eller dåligt för barn att gå på dagis. I svenska studier har slutsatsen oftast varit att effekterna är positiva. Samtidigt är det känt att barn till välutbildade oftare går på dagis än andra. Är det dagis i sig som ger den positiva effekten eller är det bara en korrelation – att barn till högutbildade går det bättre för och de råkar också gå på dagis mer än andra?
I sin studie visar hon att dagis minskar skillnaden i språklig förmåga mellan invandrarbarn och barn till svenskfödda föräldrar.
– Det är intressant mot bakgrund av vårdnadsbidraget som har införts i Stockholm. Man har sett att det utnyttjas främst av invandrarfamiljer, vilket gör att barnen inte går på dagis. De här resultaten visar en negativ konsekvens av vårdnadsbidraget för invandrarbarn.

Under 1980-talet skedde en stor utbyggnad av åldersblandade klasser i Sverige. Motiveringen var att det skulle vara bra för barnen. De studier man stödde sig på var dock inte alltid särskilt vetenskapliga.
– I något fall hade man bara intervjuat lärare som jobbat i åldersintegrerade klasser. Eftersom de hade sökt sig dit tyckte de förmodligen att systemet med åldersintegrerade klasser var ganska bra, säger Elly-Ann Johansson.
Hon har undersökt effekten av att gå i åldersblandad klass i årskurs 4 – 6 på elevers kognitiva förmåga. Resultaten visar en negativ effekt på resultaten i kognitiva tester i årskurs 6.
Vad beror det på?
– Pedagoger och andra har hävdat att det blir rörigt i klassrummet. Barn i olika åldrar har olika förmågor och förutsättningar. Ibland får de yngsta sitta och jobba med något medan man går igenom matte med dem som är äldst, och det är inte alltid så lätt att koncentrera sig när det är någon som står och pratar. Men vi kan inte mäta vilka mekanismer som ligger bakom.

Elly-Ann Johansson försvarar sin avhandling ”Essays on schooling, gender, and parental leave” vid Uppsala universitet den 29 januari.