Kår + nationer = sant?

Uppsala studentkår vill ha ett avtal med nationerna om ett kombinerat kår- och nationsmedlemskap, men nationernas samarbetsorgan Kuratorskonventet ställer sig tveksamma till en sådan lösning.
– Vi kommer att ta upp frågan i Kuratorskonventet, men huruvida det blir ett avtal eller inte kan jag inte svara på – det beror på hur de enskilda nationerna resonerar, säger Adam Roigart, Curator curatorum.

Uppsala studentkår grundades av Kuratorskonventet 1849, för att ta hand om de utbildningspolitiska frågorna. Kåren bedriver, till skillnad från andra studentkårer i landet, ingen studiesocial verksamhet. I Uppsala sköts den biten av nationerna, som därmed har betydligt lättare att marknadsföra sig – det är lättare att locka med pubverksamhet, bostäder, stipendier och en uppsjö av olika föreningar än det är att locka med studentrepresentation och studentinflytande vid universitetet. Något som ligger bakom kårens önskan om samarbete. För att säkra studentinflytandet behövs medlemmar.
– Vi har skickat en förfrågan till Kuratorskonventet, men mer än så vill vi inte kommentera saken, då vi ännu inte fått svar, säger kårens ordförande Kristina Ekholm.

Brevet tar upp ett antal fördelar som kan komma nationerna till del om de väljer att samarbeta med kåren, till exempel stöd för skattefriheten. Ett obligatoriskt medlemskap i både kår och nation skulle ge en betydligt starkare förhandlingsposition nästa gång frågan om nationernas skattefrihet kommer upp på dagordningen, för enligt kåren är det högst osannolikt att denna skattefrihet inte kommer att ifrågasättas i framtiden.
Andra fördelar som kåren ser det är att nationerna även fortsättningsvis skulle ha medlemsregistret gemensamt med kåren, att de skulle få disponera en av kårsidorna i Ergo, få hyra torpet Norreda till rabatterat pris, få fortsatt tillgång till lokaler i kårhuset och stöd från kårens kansli samt att de skulle få tillgång till rabatter för de verksamheter som kåren bedriver.
– Alla punkter i brevet vi fått har sina fördelar, men det är för tidigt att spekulera i hur nationerna kommer att ställa sig, säger Adam Roigart.

Däremot har Kuratorskonventet redan under höstterminen diskuterat det medlemskort som kommer att ersätta dagens kårleg med företrädare för kåren. Omförhandlingar med Mecenat har inletts, då det förra avtalet baserades på ett obligatoriskt medlemskap. På det nya kortet kommer det att framgå huruvida man är medlem i kår, nation eller både och. Även om ingenting konkret beslutats står det klart att de som väljer att gå med i kåren eller någon av nationerna kommer att få fördelar som ickemedlemmar går miste om.
– Vi hoppas förstås att studenterna förstår värdet av utbildningsbevakning. Det är viktigt att vi behåller studentinflytandet även efter kårobligatoriets fall. Den här situationen får inte försämra för studenterna, säger Kristina Ekholm.