En annorlunda jul
Då – i slutet på 1960-talet – var Eva Brandell omkring 20 år och alldeles i början av sin studietid i Uppsala. På Uplands nation engagerade hon sig som klubbverkare, och två av hennes nationskompisar hette Ann Lindström och Erik Fichtelius (just det – journalisten).
– Strax innan jul satt vi och funderade på om vi skulle ordna något på nationen över jul. Just då rådde en släng av 68-vågen när man skulle göra allting annorlunda.
Eva Brandell och company pratade så med flera aktiva på Uplands och snart var alla överrens om att där skulle ordnas en annorlunda jul.
– Vi ville ha det väldigt icke-religiöst, helt alkoholfritt och alla studenter som inte kunde ta sig hem till sina familjer över jul skulle kunna komma och fira, säger hon, och syftar främst på studenter som kom från övre Norrland.
– Det fanns ju inte flyg på den tiden på samma sätt och tågen gick inte särskilt ofta. Vi enades också om att nationen inte bara skulle vara öppen för studenter, utan även för hemlösa och ensamma. Alla som helt enkelt inte har någonstans att ta vägen på julafton.
Ett julbord ville man förstås ha även på en annorlunda jul. Så Eva Brandell och andra Uplandsaktiva frågade runt i de lokala butikerna.
– Vi fick någon skinka här och ett pålägg där, och tillslut lyckades vi få ihop ett julbord.
Eva Brandell minns att det tog tid att ta sig runt till de olika butikerna för att hämta bidragen. Andra nationer stöttade också med pengar.
– Norrlands nation bidrog med mest, de var främst deras medlemmar som inte kunde ta sig hem över jul.
Så blev det julafton – året var 1969 – och dörrarna öppnades för första gånger för en annorlunda jul på Uplands.
– Först kom det mest studenter, men sedan tittade det in någon ensam gubbe och gumma. En del stannade för att äta, andra var kvar längre.
Själv var Eva Brandell på plats både på julafton och juldagen. Men eftersom hon bodde i Uppsala hann hon även hem en sväng för att fira med sin familj.
Julfirandet på Uplands mottogs väl och redan efter tredje året talade man om en traditon. Eva Brandell fanns på plats under de första jularna.
– Jag är väldigt stolt och det är kul att man i sin ungdom varit med och startat upp något som betyder så mycket för många människor, säger hon, som numera är pensionär och bor i Dalarna.
Eva Brandell har två söner som studerar i Uppsala och är aktiva på Uplands nation. För en tid sedan hälsade hon på dem just vid jul och passade då på att besöka Uplands.
– Det var kul för det mesta var sig så likt. Den stora skillnaden är att på min tid var långväga studenter från Norrland – nu är de istället från Kina och Sydamerika.
I år får Eva Brandell fira julafton utan sina söner.
– De kommer inte hem eftersom de ska jobba på Uplands. Och det kan jag förstås inte ha några invändningar mot, säger hon glatt. Hon tror att sönerna är stolta över att jobba med något som deras mamma en gång i tiden var med och startade.
En som i år är med – för första gången – och för traditionen vidare är Uplands nations Förste kurator Linnea Öberg.
– Det ska bli jätteroligt. Jag har varit med och lagat mat innan, men nu blir det kul att få vara med på riktigt, säger hon, och berättar att det förutom ett dignande julbord kommer att finnas en julgran och tomte som delar ut paket åt barnen.
