Avgift för masterprogram – även för svenska studenter

Jöran Lindeberg hörde av sig till teologiska fakulteten för att kontrollera att hans sambo Marcilis Hernandez uppfyllde alla krav för att läsa masterprogrammet International Humanitarian Action. Det var i oktober förra året, och då fick de beskedet att fanns två sätt att söka till programmet: via antagning.se och via det internationella konsortium, Network on Humanitarian Assistance (NOHA), som ligger bakom utbildningen och som Uppsala universitet är en del av. Eftersom det skulle kosta pengar att söka via NOHA valde Marcilis Hernandez att vänta till januari, för att då söka via antagning.se. nbsp;
– När jag försökte visade det sig att koderna som fanns på utbildningens hemsida inte fungerade, säger Marcilis Hernandez, som kommer från Colombia men har bott i Sverige i två år.

Först efter två misslyckade försök att via mejl få kontakt med teologiska fakulteten lyckades Jöran Lindeberg komma fram på telefon.
– Då fick vi beskedet att antagningsförfarandet hade ändrats, att man nu bara kan söka via NOHA och att även svenska studenter är tvungna att betala avgiften. nbsp;
Trots det hittade inte Marcilis Hernandez och Jöran Lindeberg någon ny information – varken om förändringen eller om studieavgiften – på fakultetens hemsida. Studenter från andra länder var redan tidigare tvungna att söka via NOHA, men eftersom det är förbjudet att ta ut studieavgifter av svenska studenter var de tidigare undantagna den regeln. Inte heller på NOHA:s hemsida fann Marcilis Hernandez och Jöran Lindeberg någon tydlig information om avgifterna.
– De skrev om ett stipendium som man kunde söka, men det fanns ingen egentlig information om vad det kostar att läsa utbildningen, säger Jöran Lindeberg. nbsp;
Eftersom sista ansökningsdatum för NOHA-stipendium redan hade passerat insåg Marcilis Hernandez att hon inte skulle ha möjlighet att söka till programmet. nbsp;
– Jag kunde inte söka stipendiet, och jag kunde inte heller söka utbildningen – kostnaden var överdriven.

För att få klarhet i varför de fått fel information och hur det förhåller sig med studieavgiften hörde paret återigen av sig till teologiska fakulteten med ett antal frågor. I sitt svar skriver Katarina Westerlund, utbildningsledare vid fakulteten, att det är beklagligt att informationen som getts har medfört problem, och skyller den bristande informationen på ”en rad olyckliga omständigheter” och tekniska problem. Att ändra ansökningsförfarandet var nödvändigt för att alla studenter på utbildningen skulle få en likvärdig utbildning, oavsett hemuniversitet. Avgiften är en följd av det. Enligt brevet fattades beslutet om förändringen den 7 november, alltså efter det att Jöran Lindeberg först varit i kontakt med fakulteten.
Jöran Lindeberg reagerade på att fakulteten tar ut en avgift av svenska studenter, och anmälde därför Uppsala universitet till Högskoleverket. nbsp;
– Jag förstår inte logiken i att jag ska betala, säger Marcilis Hernandez. Jag skulle väldigt gärna läsa den masterutbildningen, men det finns massor av andra utbildningar som jag kan läsa gratis. nbsp;
Idag framgår det av NOHA:s webbsida att utbildningen kostar 8 thinsp;400 Euro för tre terminer – information som tidigare var svårt att hitta, något som Jöran Lindeberg också påpekar i anmälan.
– Det är ju ett intressant hål i regelverket som Uppsala universitet har hittat om man kan ta betalt för utbildningar bara man gör det via ett internationellt nätverk, säger Jöran Lindeberg. nbsp;

Högskoleverket skickade vidare anmälan som en remiss till Uppsala universitet, och i slutet av mars återkom universitetet med ett yttrande. Där förklaras att masterprogrammet i International Humanitarian Action ges av ett internationellt nätverk, och att universitetet – med regeringens tillstånd – varit en del av det nätverket sedan 1993. Sedan 2004 är programmet ett av Europeiska kommissionens Erasmus Mundusprogram. Det innebär att universitetet får EU-medel för att ge masterprogrammet i samarbete med europeiska partneruniversitet. Enligt kommissionens riktlinjer måste utbildningen genomföras vid minst två lärosäten inom nätverket och leda till dubbla examina. Av Uppsala universitets svar till Högskoleverket framgår att frågan om avgifter för studierna har diskuterats återkommande och att situationen har blivit alltmer ohanterlig.
– De som har läst utbildningen i Uppsala de senaste åren har inte fått en likvärdig utbildning som de som läst på andra universitet, säger Katarina Westerlund till Ergo. nbsp;
Antalet svenska sökande till programmet har också successivt minskat. nbsp;
När så studieavgifter för studenter från länder utanför EES-området trädde i kraft blev ”situationen ohållbar för Uppsala universitet i relation till konsortiet”, enligt yttrandet till högskoleverket, och för att leva upp till EU-kommissionens krav beslutade Uppsala universitet att från och med höstterminen 2012 enbart ta emot studenter som sökt till programmet via NOHA. Som en konsekvens av det måste även svenska studenter betala, men enligt uttalandet går pengarna till konsortiet, inte till Uppsala universitet. nbsp;
– Men även svenska studenter betalar ju för sin utbildning, fast via staten. Jag undrar om de pengarna inte räcker? säger Marcilis Hernandez, som en reaktion på yttrandet. nbsp;

Katarina Westerlund tycker att det är olyckligt att den nationella lagstiftningen ser ut som den gör.
– Det gör det väldigt svårt för oss att driva högkvalitativ utbildning i samarbete med utländska universitet, säger hon, och menar att det här är ett nationellt problem för Sverige.
Problemet förvärras ytterligare, enligt Katarina Westerlund, av det faktum att de stipendier som finns endast delas ut för utbildningar som i sin helhet ges vid svenska lärosäten.
– Vi har försökt trixa oss fram och komma runt det här problemet för att följa den lagstiftning som finns, säger Katarina Westerlund. nbsp;
Att, som Marcilis Hernandez föreslår, använda de pengar som staten ger universitetet till att betala avgifterna till konsortiet ser hon inte som ett alternativ.
– De pengarna behöver vi för att bedriva utbildningen här, dessutom får vi inte ta statens pengar och skicka dem till ett annat universitet, säger hon. nbsp;
Högskoleverket ska nu titta på universitetets yttrande och bedöma huruvida den här typen av avgifter är okej eller inte. Innan beslut har fattats i frågan vill man dock inte kommentera ärendet.
– Vad jag förstår så har universitetet inte själva kommit fram till att det är fel. Vi måste titta på om avgiften är att se som en avgift för utbildning eller inte, säger Christian Sjöstrand, avdelningschef på Högskoleverket.
Han påpekar att det finns tydliga regler som säger att man inte får ta betalt av svenska studenter för universitetsutbildningar i Sverige. Mattias Wande, handläggare på Högskoleverket, säger att det här är relativt nytt även för dem.
– Vi har inte avgjort några sådana här frågor tidigare, säger han, och berättar att det även pågår ett fall om avgifter för ett liknande program vid Luleå tekniska universitet. nbsp;
Karin Nordlund, ordförande för Uppsala studentkår, var med och beslutade om Uppsala universitets yttrande till Högskoleverket. Hon är inte kritisk till yttrandet som sådant, men däremot till företeelsen. nbsp;
– Det här är en fråga som borde lyftas nationellt. Uppsala studentkår står fast vid åsikten att vi tycker att utbildning ska vara avgiftsfri för alla. Det här får inte vara ett sätt att komma runt regelverket. nbsp;
Hon påpekar att det ur ett studentperspektiv inte spelar någon roll om det är Uppsala universitet eller konsortiet som tar betalt för utbildningen.
– För den enskilde studenten gör det ju ingen skillnad – får jag betala så får jag betala.
Uppsala studentkår kommer därför att lyfta ärendet i SFS, Sveriges förenade studentkårer, och Karin Nordlund lovar att det här är en fråga som de absolut inte kommer att släppa.

Marcilis Hernandez valde att söka alternativa masterutbildningar, och hoppas trots allt bli Uppsalastudent till hösten.
Information om att utbildningen är avgiftsbelagd saknas fortfarande på universitetets hemsida. nbsp;

nbsp;