Avsaknad av riktlinjer får konsekvenser

Vi har haft diskussion om arbetsvillkor, men det har inte funnits tid att jobba fram rutiner. Det är något vi kan skicka med nästa styrelse att arbeta vidare med”.

Så sa fjolårets kårordförande Klara Ellström i en Ergointervju precis innan hon och de två viceordförandena gick av. Det som åsyftades var hur kåren kan arbeta för att förebygga att kåraktiva stressar sig sönder och samman – vilket många gör. Det framgick i den debatt som blossade upp i kårsverige förra året till följd av en debattartikel från tidigare heltidsaktiva. I samband med det intervjuade Ergo tidigare kåraktiva som bränt ut sig eller varit nära att göra det ( 2 2013).

Har det hänt något sedan debatten? Hur har Uppsala studentkår jobbat för att förebygga att arvoderade medarbetare bränner ut sig, och vilken beredskap har man när det händer?
Nuvarande vice ordförande Alexandra Abde tycker att man är bra på att prata öppet om arbetsmiljö, stress och hur man mår på kåren. På frågan ovan tar hon upp introduktionsveckan som alla studiebevakare får genomgå när de kliver på. Där ingår bland annat ett besök på Studenthälsan.
– Det är en särskild skräddarsydd insats där vi pratar om stresshantering i olika grupper. Sedan tycker jag att vi är noga med att poängtera för nya engagerade att det alltid finns tusen saker man skulle kunna göra, men att man kanske hinner tio, säger Alexandra Abde.

Några handfasta och nerskrivna rutiner för hur kåren ska hantera en kåraktiv som blir sjuk av stress har man inte tagit initiativ till att arbeta fram.
– Det är ett ganska omöjligt mål att jobba fram rutiner som passar alla kåraktiva, för att förebygga att de blir sjuka av stress. De faktorer som har med psykisk ohälsa att göra kretsar kring alla delar av våra liv. Kåren är en ganska liten del av det och skulle man drabbas har jag svårt att se att kåren är en av dem. Att vi skulle ta ansvar för det är väldigt ambitiöst. Det är en annan sak när man pratar om det här som arbetsgivare, då har man lagmässigt ansvar mot sina anställda.
nbsp;

Men – vad gör ni då om en studiebevakare säger att den mår dåligt till följd av stress och för hög arbetsbelastning?
– Det finns inga tydliga rutiner. Vi har inte haft anledning att arbeta fram sådana. Vi har poängterat att vi är tillgängliga och att studiebevakarna måste vara tillgängliga för och ta hjälp av varandra. Jag tror det har fungerat. Det finns liksom inget jättestort skyddsnät, tyvärr.

Men en form av praxis har uppenbarligen funnits. Ergo hittar dokumentet ”Nödvändiga förutsättningar för Uppsala studentkårs arvoderade”, från verksamhetsåret 2008/09. I dokumentet framgår bland annat vad arvodet är, förmåner, syn på övertid och vad som händer vid sjukdom. Alexandra Abde säger att hon inte visste om att något sådant dokument fanns. Hon säger också att det inte är något som används i dagsläget. nbsp;

Att frånvaron av rutiner får konsekvenser blir tydlig när Ergo är i kontakt med en studiebevakare som nyligen kommit tillbaka till sitt uppdrag efter att ha varit långtidssjuk i två månader, till följd av stress. Då vederbörande inte kunde utföra sitt uppdrag uteblev arvodet under denna period.
Studiebevakaren beskriver det som att den tog på sig för mycket arbete.
– Jag gillar att engagera mig och det finns så mycket kul att göra. Men det är mycket att hinna med och många man ska finnas till hands för. Jag började få hjärtklappning och kände att jag behövde ta en paus.

Vederbörande vände sig till Studenthälsan där hen fick rådet att varva ner. Men efter det visste studiebevakaren inte hur den skulle gå till väga.
– Kåren hade ingenting att erbjuda mig, sa de. Det fanns ingen kunskap om vad som skulle hända, skulle någon kollega täcka upp för mig när jag var borta? Jag pratade med min sektion och det var helt okej att jag tog ledigt en tid för att andas ut. nbsp;

Eftersom studiebevakaren inte visste och inte hade informerats om att man som arvoderad kan få sjukpenning från Försäkringskassan (se faktaruta) blev resultatet två månader helt utan inkomst.
– Jag hade tur som kunde låna pengar av mina föräldrar.

Vederbörande efterlyser riktlinjer som upplyser engagerade om var de kan vända sig och vad de har för rättigheter om de blir sjuka en längre tid, samt hur kollegorna på sektionen gör när någon där blir långsjuk.

De flesta studiebevakare som Ergo pratar med tycker, i likhet med studiebevakaren ovan, att det vore bra med sådana rutiner – så att informationen ”lever vidare och finns kvar”, som Julia Nordberg, på samhällsvetenskapliga sektionen, uttrycker det.

I dagsläget vet få av de kontaktade studiebevakarna vad de kan göra om de blir sjuka och inte kan utföra uppdraget.
– Jag tycker inte att det finns så mycket rutiner. Det är väldigt oklart vad man ska göra, säger Einar Robillard, som berättar att han själv varit ”nära att kollapsa” på grund av för mycket olika engagemang – utöver studiebevakaruppdraget på humanistiska sektionen. nbsp;

Martin Lindberg, på samma sektion, nbsp; säger:
– Det är krångligt för oss. Om en av studiebevakarna blir sjuk en längre tid, hur gör vi andra då? Rekryterar vi en ny, hur blir det med pengarna? Det finns inget trygghetsnät som studiebevakare om du blir sjuk.
– Jag vet inte på rak arm vad jag skulle göra om jag blir sjuk. Jag skulle kontakta presidiet och ta reda på det då, säger Julia Nordberg.

Hur blir det när kårens ordföranden, som är ansvariga i sammanhanget, inte heller vet exakt vad som gäller? Alexandra Abde vill inte gå in på det enskilda sjukdomsfallet, men säger att man inte pratat något om möjligheten att vända sig till Försäkringskassan.

I nummer 2 2013 uttryckte en tidigare kåraktiv på Uppsala studentkår, som drabbades av utbrändhet, att ”kåren inte hade den blekaste aning” om hur den skulle hantera en utbränd heltidsarvoderad. nbsp; Tillsammans med andra kåraktiva efterlyste han nödvändiga och uppdaterade riktlinjer som beskriver hur kåren ska agera när någon mår dåligt.

Men något sådant har alltså inte Uppsala studentkår i dagsläget – och det tycks inte vara något som prioriteras.
nbsp;

Vore det inte bra med någon praxis som säger hur en arvoderad ska göra om den blir sjuk?
– Jag vet inte. Vi har ju väldigt mycket att göra och då måste man prioritera på vilket sätt man ska göra det här. Jag tror det är bättre att luckra upp kulturen och inte göra det förbjudet att prata om det. Jag tror inte nödvändigtvis att det behöver stå i papper vad man ska göra om man råkar illa ut, utan att man istället pratar om det och vet var man kan vända sig. Det är alltid upp till individen själv, säger Alexandra Abde.

Studiebevakaren Kim Berglund, på ekonomiska sektionen, tycker det även finns andra aspekter nbsp; som borde sammanställas skriftligt av kåren. Hon efterfrågar riktlinjer – i likhet med sådana som fanns 2008/2009 – som säger vad som generellt förväntas av en studiebevakare: vilka arbetsuppgifter som ingår i uppdraget, vilket arvode man får, hur länge man får vara ledig, vad det finns för syn på flextid och möjligheten till att gå med i a-kassa. På så sätt undviks oklarheter och det blir lättare att förhålla sig till uppdraget, menar hon.
– Vi får inget skriftigt alls när vi kliver på. Jag fick till exempel nyligen reda på att man som studiebevakare har möjlighet att gå med i a-kassa, men det är knappt någon idé för jag har bara några månader kvar på mitt uppdrag, säger hon.

Alexandra Abde säger att man muntligt drar information om uppdragsformen för nya studiebevakare.
– Men de får inget skriftligt, för då kan man skriva allt och inget. Vi pratar om arbetsvillkor med det finns inga villkor. Vi är inte anställda. Vi är uppdragna att ha ett förtroende att förvalta och har arvoden på heltidsnivå, säger Alexandra Abde.
– Att man kan gå med i a-kassa visste inte jag när jag klev på, och det borde förstås sammanställas på papper. Det finns ingen anledning att inte göra det, fortsätter hon.

De studiebevakare som Ergo kontaktat – som alla jobbat minst sedan i höstas – uppger att de i huvudsak jobbar omkring 40 timmar i veckan, men att det periodvis blir ”betydligt mer” och ibland ”mindre”. På frågan hur de upplever arbetsbördan är det vanligaste svaret ”ojämn” och ”varierande”.
– Ibland är arbetsbördan inte så hög och det kan gå veckor utan fall, ibland hinner man istället inte med. Det går verkligen upp och ner. nbsp; Det är roliga saker en studiebevakare gör, så det är lätt att frestas att göra för mycket, säger Martin Lindberg. nbsp;

När det handlar om ett arvoderat förtroendeuppdrag och inte en anställning finns det egentligen inget som heter timmar.
– Det finns ingen som kan kräva att man ska göra något i 40 timmar. Man har ett förtroende att förvalta och förmånen att hålla på med ett uppdrag på heltid, säger Alexandra Abde.
– Det är en fördel att studiebevakarna finns på kontoret dagtid eftersom vi ju jobbar mot universitetet. Men vill man jobba nattetid så var så god – det finns inga nerskrivna krav, fortsätter hon.

Några studiebevakare säger att de från tidigare aktiva fått tipset att föra tidrapport, för att hålla koll på hur mycket tid som ändå läggs på uppdraget. Det var även något som Jonas Boström, tidigare kåraktiv och en av dem som intervjuades i Ergo nr 2 2013, framhöll som ett tips. Emma Jidhamre, på humanistiska sektionen, säger:
– Jag skriver ner det för min egen skull. Det är ett bra sätt att hålla koll.

Emma Jidhamre, som varit studiebevakare i snart två år, gick under en period ner från hundra procent till sjuttio, i några veckor.
– Jag hade jobbat så mycket i flera veckor. Och jag känner mig själv väl och insåg att jag behövde ta det lite lugnare en tid. Jag kunde ändå utföra de arbetsuppgifter jag skulle. nbsp;

Einar Robillard, som är inne på sitt andra år, präntade också ner sina arbetstimmar.
– Men jag har slutat med det nu. Det var bara deprimerande läsning. Det blev så många timmar, säger han.
Presidiet har inte uppmanat studiebevakarna att föra tidrapporter.
– Jag vet att man har gjort det förut för att kontrollera vad studiebevakarna gjorde, men det tycker inte jag behövs. Vill man veta det så kan man fråga. Jag tror att tidrapporter bara slutar i onödig administration, säger Alexandra Abde.

Alla studiebevakare Ergo talat med lyfter fram stresshanteringspasset med Studenthälsan som värdefullt. Och även om studiebevakarna tycker att det finns stressiga perioder, så är det är få som upplever att det finns en ”hetskultur” – vilken beskrevs i Ergo nr 2 2013 – och som innebär att det bland aktiva ses som status att stanna längst kvar på kontoret, eller göra arbetsrelaterade uppdateringar i sociala medier. En av de tillfrågade studiebevakarna upplever emellertid detta:
– Facebook är ett jättebra tecken på det. Det går inte att använda det längre för avkoppling. Kulturen att man ska köra så det ryker ligger och trycker hela tiden.

Alexandra Abde tycker inte att det finns någon hetskultur. nbsp;
– Vi förespråkar inte det och har inte bidragit till det. Jag tycker folk har en ganska sund inställning, säger hon.
nbsp;

Hur tycker du själv att arbetsbördan har varit och är, som heltidsarvoderad vice ordförande?
– Jag visste att det skulle vara mycket. Det är krävande, men jag räknar inte timmar. Jag slutar inte vara förtroendevald när jag går hem, säger Alexandra Abde, som tycker det finns dålig förståelse för engagemangsperspektivet.
– Man kandiderar och blir vald, för att prestera något bra och för att göra en skillnad. Men det är en utmaning att förhålla sig till den här uppdragsformen.

nbsp;

nbsp;

SÅ GÖR ANDRA KÅRER

Ergo frågar: Har ni inrättat någon skriven rutin för hur kåren hanterar en arvoderad medarbetare som blir utbränd? Och vad gör ni när det händer?

Vi har ingen praxis när det händer, förutom att vi har företagshälsovård för dem som behöver nyttja det. Förra året slutade ordförande mitt i sitt uppdrag och då löste vi det genom att de två vice fick dela på uppgifterna och prioritera om sina egna arbetsuppgifter. Vi arbetar förebyggande på flera sätt dock”.
– Vera Songer, nbsp; ordförande nbsp; Mälardalens studentkår

Vi har precis antagit praxis i vårt fullmäktige. Vi har ett dokument som reglerar nödvändiga förutsättningar för arvoderade. Det har tidigare inte inkluderat sjukskrivning men det kommer att göra det från och med nästa verksamhetsår, dvs 14/15. Sjukskrivna arvoderade följer Försäkringskassans riktlinjer, precis som anställda. Dock har inte våra arvoderade några karensdagar”.
– Johanna Hedin, vice ordförande, Örebro studentkår

”Vi har en skriven regel där det står hur det rent praktiskt går till om någon blir sjukskriven. Att detta skall meddelas till kårordförande och att ett läkarintyg krävs.
Om någon blir sjukskriven är det personens hälsa vi prioriterar. Det är även nbsp; viktigt att se till att de absolut viktigaste i personens uppdrag tas hand om, till exempel att ersättare till fakultetsstyrelser hittas. Vi arbetar mycket med att förebygga stress. Våra arvoderade har tillgång till en företagshälsovård. Vi har också en person i centrala presidiet som är ansvarig för arvoderades hälsa och kårordförande som alltid är det i slutändan. Vi har utvecklingssamtal tre gånger om året och om en arvoderad har problem får det nbsp; stöd hos oss.

Vi har även i år haft utbildningar angående stresshantering och föreläsningar för att underlätta för de arvoderade”.
– Rebecka Vilhonen, ordförande Göta studentkår

”Det vi har jobbat med i flera år och som det avsätts pengar för är ett system med ”samtalspart”. Det innebär att kårstyrelsen har inbokade träffar med en extern part som är bra på gruppdynamik och som kan erbjuda ett tryggt rum där man kan lyfta problem på uppsegling. Det är en slags förebyggande åtgärd som är tänkt att minska konflikter och ge kårstyrelsen ett rum att diskutera sitt samarbete och sin interna kommunikation i. Förutom det har vi tyvärr inte särskilt många förebyggande åtgärder i dagsläget. Men de arvoderade skriver på en slags uppdragsavtal, där det framkommer att deras uppdragsgivare (fullmäktige) förbinder sig till att inte ålägga dem mer arbete än det tar heltid (40 h/vecka) att utföra. Om någon av våra arvoderade skulle bli sjukskriven har vi i dagsläget ingen skriven rutin för hur kåren agerar. 


Däremot har vår fasta personal bra koll på hur det fungerar rent regelmässigt, med försäkringskassan etc. Om den sjukskrivna efter avslutad sjukskrivning av något skäl inte vill fullgöra sitt uppdrag finns en formulering i uppdragsavtalet som går att använda för att ge den sjukskrivna möjlighet till visst omställningsstöd. Det som fattas är rutiner för kommunikation kring sjukskrivningar, samt för hur kåren hanterar dels den kris det innebär för övriga arvoderade att en av kollegorna blivit sjukskriven, dels den ökade arbetsbelastningen”.
– Linn Raninen, tillträdande kårordförande nbsp; Umeå naturvetar- och teknologkår, 2014/15